Tendenser inom interpretationer av Alexander Skrjabins pianosonat ...

Maria Lettberg
takt 158, som överraskande spelas subito p (just den nyansen står förresten i
nottexten).
Man bör notera, att både tempot och karaktären i takt 158 är samma som i takt
39 i början av Allegro. Ovan nämnda spelsätt (crescendo med ett plötsligt avbrott)
används ofta av exempelvis V. Ashkenazy, när han spelar sonat nr 10.
Kanske gör han detta till och med oftare än nödvändigt, vilket kan upplevas
som en maniererad kliché (ex 10).
Exempel 10
takterna 157–158
Även takterna 171 och 175 spelar Szidon på detta vis, vilket mycket väl passar
med den karaktär, som takterna 158–184 har i hans tolkning. Ett desperat,
med något patetisk bitterhet, avbrott i rörelsen i takt 171 kontrasterar mot de
ödesdigra kontemplativa takterna 172–173. På samma sätt framförs även
takterna 174 och 175, som i sin tur kontrasterar mot takterna 177–178 (ex 11).
Exempel 11
takterna 174–177
Med en sällsynt självbehärskning bygger Szidon upp stegringen mot kulmen av
Allegrots andra tema (takterna 192–212). Takterna 192–193 framförs långsamt,
vilket gör ett intryck av att all rörelse liksom bromsas, varvid sextondelarna i
72