Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

Svenska sagoböcker översätts till suryoyo på ett för familjerna praktiskt sätt, vilket i korthet innebär att översättningen spelas in på cd, som sedan medföljer sagoboken på främre pärmens insida. En utförligare projektbeskrivning redovisas under rubriken Utvecklingsprocess. Utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, kommunstyrelse, utbildningskontor och förskolepersonal i Södertälje följer projektets utveckling. Verksamhetschefen i förskolan uttalar sig i en intervju om betydelsen av modersmålsfrämjande verksamhet: Barnböcker på suryoyo – material behöver föras ut och förankras hos personal. Viktigt att svenska pedagoger tycker att modersmålet är viktigt. (Parszyk, 2004 s 83) Evalueringens syfte, forskningsperspektiv och metod Det unika i att översätta svenska sagor till ett talspråk som saknar motsvarighet i ett etablerat skriftspråk har följts och utvärderats under projektets utveckling i tre års tid. Översättningarna av sagorna väcker känslor och kritik av positivt och negativt slag. Av det skälet är det särkilt viktigt att ett tydligt pedagogiskt perspektiv framgår i den evaluerande forskningsprocessen, för att läsaren ska förstå tolkningen av attityder till barnböcker på suryoyo, läsintresse, barnens förmåga att lyssna och själva berätta samt föräldrars delaktighet i sagoläsningen. I sammanhanget studeras också hur projektidén sprids samt hur pedagogerna i olika faser utvecklar projektet. För att kontinuerligt kunna följa projektets utveckling och resultat är syftet ur ett pedagogiskt perspektiv: att evaluera utvecklingen av projektet Barnböcker på suryoyo utifrån barns behov samt utifrån förskolans/skolans krav på utbildning, språkutveckling och föräldraengagemang. Projektets genomförande Under tre år (2004-2006) har projektets utveckling följts. I studiens olika faser används kvalitativa metoder i form av observationer, intervjuer och enkät med öppna svar, där iakttagelserna tolkas tvärvetenskapligt, dvs. med stöd i pedagogiska/didaktiska, språkvetenskapliga och etnologiska teorier. Den kvalitativa metoden motiveras av att det som efterforskas, med barnets perspektiv i fokus, handlar om människors inställning till att använda barnböcker på suryoyo och för att exempelvis barns läs- och språkutveckling sker i sammanhang och över tid. För att läsaren av denna rapport ska kunna göra egna tolkningar och själva reflektera över tvåspråkig barnlitteratur redovisas citat ur intervjuer och enkäter. Projektet är i sig en utvecklingsprocess. Följande moment har omfattats och analyserats vid projektstart och under projektets gång: 1. Intervjuer med projektledare och översättare 2. Intervjuer med pedagogisk personal/barnkulturarbetare som använder sagoböckerna. 3. Observation av barngrupp 4. Sammanställning av enkätsvar från pedagoger, föräldrar och barnkulturarbetare (bibliotekspersonal, fritidsledare på kulturskolor) som ”läser” sagoböckerna tillsammans med barnen. Nedan följer olika faser i forskningsprocessen och arbetsgången som illustreras årsvis i Figur 1. Den inledande fasen år 2004 omfattas av intervjuer med projektledarna samt analyser av 10
dokument kring projektet Barnböcker på suryoyo. Gruppintervjuer med översättare och ett första möte med referensgruppen (förskolepedagoger) genomfördes och analyserades. Enkätsvar från pedagoger, kulturarbetare och föräldrar insamlades. Fortlöpande samtal med projektledarna om barnboksprojektets utvecklingsprocess och dokumentation genomfördes år 2005. Uppföljande intervjuer med referensgruppen kompletterades i denna fas också med barnobservationer. Enkätdata analyserades och tolkades. År 2006 följer en sammanfattande tolkning av årens samtliga faser i evalueringen. Figur 1: Forskande evaluering år 2004-2006 Urval En förskola/flera barngrupper har valts ut för att följa hur barnboken brukas av barn och pedagoger. Intervjuer i en referensgrupp, samt med översättare kompletteras med enkätsvar från förskolepedagoger/lärare, barnkulturarbetare (bibliotekarier, fritidspedagoger i kulturskolor) och föräldrar som använt materialet ute i landet. Det är mer betydelsefullt att genom samtal på djupet i intervjuer följa ett fåtal barn, personal och föräldrar som ”prövar” och utvecklar användningen av materialet, än att försöka omfatta stora barngrupper och få ytlig information. För att över tid kunna följa en grupp förskolepedagoger som använt barnböckerna på suryoyo i sina barngrupper i förskolan, har en referensgrupp utsetts bestående av fyra personer i samma förskola (inom parentes anges barnens åldersgrupper): en endast svensktalande förskollärare Anna (3-årsgrupp), en tvåspråkig barnskötare Hanna (småbarn 1-2 år), en tvåspråkig barnskötare Sofia (4-5-åringar), en svenskspråkig barnskötare Gunvor (funktionshindrade 1-7år). Urvalet styrdes av att finna förskolepedagoger som använde barnböcker på suryoyo i sin pedagogiska verksamhet med barnen. Etiska överväganden Undersökningen genomförs utifrån HSFR:s forskningsetiska principer (HSFR, 1990) för att intervjupersoner inte ska utsättas för kränkning då intervjumaterialet tolkas. I detta syfte ställs följande krav på forskaren: Informationskravet beskriver att intervjupersoner är informerade om undersökningens syfte. Samtyckeskravet innebär att personerna frivilligt låter sig intervjuas och konfidentialitetskravet försäkrar att anonymiteten skyddas. Av det skälet har informanter i intervjuer, observationer och enkäter tilldelats fingerade namn. Nyttjandekravet ställs 11
Page 1: Tvåspråkig läslust Evaluering av
Page 4 and 5: 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 7: Del I Barnböcker på suryoyo - bak
Page 12 and 13: för att undanröja tveksamheter av
Page 15 and 16: 2 UTVECKLINGSPROCESSEN - från proj
Page 17 and 18: • Vi vill göra de översatta bö
Page 19: Är vi i förskolan bra på att bek
Page 22 and 23: I förskolan möter pedagogerna i S
Page 24 and 25: att utveckla Lek och Lärs översat
Page 26 and 27: Jag brukar ha sagostunder på suryo
Page 28 and 29: skulle skriva för vuxna, resonerar
Page 30 and 31: lära sig sitt andraspråk och se o
Page 32 and 33: För Anna blev arbetsgången följa
Page 34 and 35: Erfarenhet visar att det inte är s
Page 36 and 37: 2000, Thomas & Collier, 1997) behö
Page 39 and 40: 6 ANDRA MÖTET MED REFERENSGRUPPEN
Page 41 and 42: Jag har sett jättestor skillnad p
Page 43 and 44: annat sätt att utöka målgruppen
Page 45: De intervjuade förskolepedagogerna
Page 48 and 49: cd-versionerna. När barnen får j
Page 50 and 51: Tolkning Med intresse iakttas barne
Page 53 and 54: 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 55 and 56: Jag tycker att ibland var böckerna
Page 57 and 58: Jag tyckte det var bra, framför al
Page 59 and 60: Bra, men eftersom jag själv inte k
Page 61 and 62:
I klassrummet sista halvtimmen när
Page 63 and 64:
2-3åringarna beskrivs som nyfikna,
Page 65 and 66:
Föräldrarna betonar frekvent barn
Page 67:
Del II Tvåspråkig läslust - samm
Page 70 and 71:
också kan uppfattas provocerande a
Page 72 and 73:
assyriska/syrianska kulturen ger ba
Page 74 and 75:
och barnkulturarbetarna är att fö
Page 76 and 77:
Hur ska projektledarna gå vidare?
Page 78 and 79:
avsatts mycket tid för reflekteran
Page 80 and 81:
Elley, Warwick (1991) Acquiring Lit
Page 82 and 83:
Utbildningsdepartemenetet (1998) L
Page 84 and 85:
Bilaga 1 Citat ur Barnböcker på s
Page 86:
Norlin, Arne (2005) Här kommer pol
show all

Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?