Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Samhällets krav på utbildning och betydelsen av att tidigt komma i kontakt med böckernas
värld för att bli en läsande människa säger oss att detta är en utomordentligt viktig uppgift.
Behovet av litteratur för suryoyotalande barn väcktes av pedagoger när de upptäckte att det
inte fanns något material att arbeta med för att utveckla barnens modersmål som är en av
arbetsuppgifterna enligt förskolans läroplan: ”Förskolan skall bidra till att barn med annat
modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.”
(s 10 LpFö 98). Forskning som visat på behovet av att utveckla modersmålet har varit
ett starkt stöd för utvecklandet av projektet. Skolverkets rapport 228: Flera språk – fler
möjligheter konstaterar att speciellt förskolan måste bli bättre på att arbeta med barnens
modersmål. Frågan är hur man ska gå tillväga. Barnböcker på suryoyo har försökt att hitta ett
material som kan användas av såväl pedagoger, oavsett vilket modersmål de har, som föräldrar.
Med forskning av hög kvalitet som undersöker detta område kan en viktig pusselbit
för landets kommuner komma på plats.
Av historiska och politiska orsaker har suryoyo varit ett språk som i princip inte har undervisats
på i skolor i de länder som assyrier/syrianer kommer ifrån. Detta gör att det är mycket
få suryoyotalande som kan läsa eller skriva på suryoyo. Därför har det inte funnits någon
större tradition av barnböcker på suryoyo. Det talspråk som assyrier/syrianer använder kallas
ofta suryoyo, men har även kallats syriska, turoyo, turabdinska, syrianska och assyriska. Det
kan enligt skolverkets skrivelse (2000.02.09) benämnas nyvästsyriska. Talspråket har sina
rötter i den klassiska arameiskan, som används som kyrkospråk i den Syrisk-ortodoxa
kyrkan, ett språk som en mycket liten del av folkgruppen kan läsa eller skriva.
Projektledarna är förskolepedagoger och de har knutit en översättargrupp och en referensgrupp
samt Myndigheten för skolutveckling till utvecklingsprocessen, för att kunna pröva och
diskutera översättningar relaterade till pedagogiska möjligheter med materialet.
På initiativ av förskollärare som känt behov av att ha barnböcker som översatts från svenska
till suryoyo startades ett försök i Södertälje hösten 2001. Två barnböcker: Petter och hans fyra getter
och Knacka på har översatts, talats in på band och provats på barngrupper i Södertälje kommun med
gott resultat. Nu i höst kommer ett antal böcker att översättas, talas in på cd och distribueras via
Bibliotekstjänst till bibliotek i landet som har suryoyotalande barn på sina förskolor. Då kommer även
allmänheten att kunna få tillgång till dessa översättningar i den mån biblioteken köper in dem.
Projektet leds av två projektledare, Nursel Oyal och Pelle Norlin, på tio timmar i veckan vardera på
biblioteket. Två permanenta grupper, en översättargrupp och en referensgrupp, träffas återkommande.
Översättargruppen har knutit Ulrika Sundin till sig från Myndigheten för skolutveckling med
kunskaper i lingvistik och erfarenhet av översättning. Där får översättarna möjlighet att
utveckla sina kunskaper i översättningskonsten och diskutera sina översättningar med varandra.
Referensgruppen består av pedagoger med svenska, suryoyo, arabiska eller finska som modersmål som
kan prova böckerna i barngrupper med suryoyotalande barn. Pedagogerna kan diskutera hur böckerna
kan användas, ge värdefulla synpunkter om inläsningsteknik, men även ge synpunkter på
översättningarna om de talar suryoyo. (a.a. s 1-2)
Projektets målsättningar formuleras enligt tre perspektiv: barnens språkutveckling, pedagogernas
verktyg och bibliotekets tillgänglighet.
• Vi vill ge de suryoyotalande barnen böcker intalade på suryoyo för att utveckla och stärka
modersmålet, för att bekräfta kulturtillhörigheten och för att öka förförståelsen av den
svenska texten i böckerna och därmed stärka det svenska språket.
• Vi vill, genom att producera barnböcker på suryoyo, ge pedagoger i förskolan ett
arbetsmaterial för att utveckla de suryoyotalande barnens modersmål.
16