Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Jag har sett jättestor skillnad på 1,5 -2åringarna. De kan ”högt upp” och ”långt ner” på båda
språken. De kan sagan (Ellens boll) utantill. Vi har ett paket och en röd boll. När sagan är
slut – barnen får berätta – vi leker var är bollen. (Hanna)
Modersmålet i förskolan
Barnböcker på suryoyo möjliggör ett annat förhållningssätt till barnens modersmål och öppnar
upp för ett aktivt sagoläsande, resonerar pedagogerna. Modersmålet har lyfts fram och det
betraktas som viktigt för att kunna lära sig svenska. Föräldrarna är, i och med pedagogernas
förklaringar om nyttan av tvåspråkig läsning, mer vetenskapligt informerade om att barnen
inte tappar svenskan för att modersmålet används. Det har också diskuterats i föräldragruppen
att suryoyo har olika inslag av andra språk, beroende på familjens ursprungsland, vilket gör
sagoöversättningar svåra.
Förhållningssättet till modersmålet är förändrat. Vi har lyft fram det mer. Vi har visat personal
att det är viktigt. Vi visar oss positiva till modersmålet inför föräldrarna. Man måste inte
tappa svenskan för det. (Anna)
Nu är föräldrarna bearbetade så de vet att modersmålet förstärker språkinlärningen. Jag tror
föräldrarna själva ser framsteg. (Gunvor)
Vi har förklarat för föräldrarna att det är viktigt. Kan man modersmålet först då kommer
svenskan. (Hanna)
Man blir osäker. Svårt med vissa översättningar. Man vill ju lära barnet rätt. (Lea)
Klassisk suryoyo eller turkisk – myckt turkiska i barngrupperna. Ibland måste vi pedagoger
kunna tre varianter. (Hanna)
En intressant kodväxling mellan språken sker, vilket betyder att ord eller fraser från det andra
språket infogas i barnens tal (jfr Arnberg,1988, Parszyk, 2002). Pedagogerna menar att det är
ett tecken på att språken har stöd av varandra i sagoläsningen på båda språken. Ändå kan
pedagogerna konstatera att barnen inledningsvis var förvånade och desorienterade första
gången de hörde sagan på suryoyo. Det var som om modersmålet hamnat på fel plats. Men
svenskspråkiga pedagoger konstaterar enligt Anna att det är viktigt att barnen får stöd i sitt
språk och att barnen oavsett språk pratar på.
Ibland plockar barnen in svenska ord i sina berättelser och vice versa, det visar att barnens
båda språk stöder varandra. (Anna)
En del barn var nästan lite generade första gången de hörde det. De känner inte igen
situationen. Det är fel plats för syrianska. De pratar ju med den flerspråkiga personalen men
att höra sitt språk – de är ju vana vid att allt på teve är svenskt. (Anna)
För svensk personal är det viktigt. Viktigt att få stöd med suryoyo. Viktigaste är
användningen av språket var man än hör. (Anna)
Intervjugruppen ser skillnad i jämförelse med förra året genom att de inspelade sagorna har
givits en sådan pedagogisk funktion vid språkinlärningen. Om och om igen iakttar Anna att
barnen behöver stöd av modersmålet för att lära svenska, vilket inspelningarna ger. Dessutom
finns det assyriska/syrianska barn som är ”starkare i svenskan”, vilket banden tillgodoser
genom att svenskan stöder deras modersmål.
41