Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

2
UTVECKLINGSPROCESSEN – från projektstart till evaluering
I detta avsnitt följer en sammanfattning av projektledarnas beskrivning av Barnboksprojektets
tillblivelse, byggd på intervjuer och dokument. Intervjuade projektledares reflektioner kring
processen och den positiva och negativa kritik som kantat vägen från år 2001 till år 2006
redovisas såväl som information ur projektets slutrapport. Förskolans verksamhetschefs syn
på behov av attitydförändring till barnens modersmål läggs också in i resonemanget. I detta
avsnitt har jag valt att använda projektledarnas formuleringar för att rättvist återge
utvecklingsprocessen.
Barnboksprojektets syfte och tillblivelse
Utifrån projektledarnas egna erfarenheter av arbete med assyriska/syrianska förskolebarn
föddes idén till projektet Barnböcker på suryoyo. Det huvudsakliga syftet är att bekräfta
barnen, folkgruppens kultur och språk: Det är ett demokratiskt projekt på barnens villkor.
Betydelsen av att främja läsintresset och därmed öka intresset för skönlitteratur understryks
av både projektledarna och Statens Kulturråd, som finansierat projektet.
Motiven för att använda modersmålet ”redan” i förskolan handlar, enligt intervjuer och
dokument från projektledarna, om att barnen ska kunna uppleva och förstå svenska.
Initiativtagarna har understrukit att de vill arbeta med och utveckla det svenska språket och
barnens modersmål och på det viset stödja en dubbel kulturtillhörighet. I deras resonemang
kring språkvetenskaplig forskning (Hyltenstam, 1996, Skolverket, 2002) betonar de att
förstaspråket bör få en allsidig utveckling och bidra till integration snarare än segregation.
Egna erfarenheter och läst forskningslitteratur ger dem belägg för att språkutvecklingen är
som mest intensiv i förskoleåldrarna och att det då är viktigt att grundlägga en ”aktiv
tvåspråkighet”. Projektledarna formulerar därför sammantaget sina motiv för att införa
modersmålet suryoyo i svenska sagoböcker enligt följande perspektiv:
Modersmål
– för kunskapsinhämtande (som ett verktyg för lärande)
– som stöd för identitet (om kulturgemenskap)
– som stöd för uppfostran (om kommunikation)
Utvecklingsprocessen från start
Mot bakgrund av ovanstående resonemang följer projektledarnas egna ord, citerade ur
projektbeskrivningen (Norlin & Oyal, 2002a, s 1-2) som formulerades efter att ”försöket”
med barnböcker på suryoyo pågått ett år. Texten får illustrera den första delen av processen:
”Barnböcker på suryoyo” är ett projekt som startats i Södertälje och som nu 2003 med stöd
av Statens kulturråd övergår till att bli ett projekt för hela landet. I Södertälje har ungefär var
åttonde innevånare rötter i den assyrisk/syrianska kulturen. En snabb inventering av
bibliotekets hyllor visade att utbudet av barnböcker på suryoyo var mycket begränsad
jämfört med de hyllmeter med översatt barnlitteratur som finns t.ex. på arabiska eller finska.
Vissa uppskattar den assyrisk/syrianska folkgruppen till 50 000. Skolverkets statistik
uppskattar att det finns c:a 4000 suryoyotalande barn i landets förskolor. Att det inte finns
barnböcker på det språk som talas av så många, måste ses som ett demokratisk underskott.
15