Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

arbetssättet” och att ”barnen lär sig”. Några efterlyser ordförklaringar och ett mer vardagligt
språk. Pedagogernas kommentarer är mer avancerade vad gäller språkval och uttryckssätt. De
betonar lärande av nya uttryck. Förståelse av sagans handling, berättande och en dialog på
båda språken är betydande pedagogiska vinster. Suryoyotexten kompletterar förståelsen för
barn som inte behärskar svenska, vilket också gynnar lärande. Texterna ger också möjlighet
att ”modersmålsträna” trots brist på flerspråkig personal.
Resonemanget kan, kopplat till forskning om bokläsande eller litteracitet i förskola och hem,
tydliggöra sagoläsandets ”pedagogik” i de olika kategorierna som besvarat enkäten. Obondo
(2005, s 135) beskriver att litteracitet i förskoletraditionen, som bokläsande knutet till benämnings-
och betydelsefrågor, ofta skiljer sig från den litteracitet barnen möter utanför skolan. I
svensk förskola ska exempelvis barnen ”gissa vad pedagogen vill veta” om berättelsen genom
att svara på frågor där pedagogen redan vet svaret. Spännande är här jämförelsen mellan hur
förskolepersonal och föräldrar och annan personal, vuxna som alla utifrån sina referensramar
”vet” hur man läser sagor med barn kan komplettera varandra. Avseende barnböcker på
suryoyo får de hjälp av översättare som bidrar med olika syn på hur en saga språkligt ska
möta barnen, lära barnen och underhålla dem, viket bygger på översättarnas egen syn på
litteracitet.
Det ska vara ”en gåva att läsa böcker”, uttrycker Kåreland & Munther (2005). Utgångspunkten
är därmed något lustfyllt, vilket också de pedagoger som prövat provkasetterna
poängterar genom sina kommentarer om barnens glädje beskriven exempelvis som att de med
”tindrande ögon” får uppleva sagorna tvåspråkigt. Översättningar och språket som helhet är
bedömda i mycket positiva ordalag som ”lockande” och ”proffsiga”. Men också avseende
provkasetterna uttrycks kommentarerna i form av motsättningar exempelvis mellan talspråk
och klassiskt språk.
Dock är det viktigt för att helheten ska förstås, att väga in de olika kulturella referensramar
som kommentarerna kring de tvåspråkiga sagorna innefattar, eftersom det gäller ett
mångkulturellt språk som suryoyo.
66