Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Skolpersonal F-1
De jämförelsevis få enkätsvaren från pedagoger som arbetar i skolans förskoleklass (F) eller
skolår 1 indikerar också uppskattning för idén att barn i 6-8 årsåldern ska kunna uppleva sagor
på sitt eget språk. Till skillnad från i förskolans situation, framgår endast i ett av de åtta svaren
att en modersmålstalande pedagog genomför sagostunden, med en fortsättning (av läraren
högläst) på svenska.
Tillvägagångssätt
Arbetsgången beskrivs i de flesta enkätsvaren som att ”vi läste och lyssnade”, där det svenska
språket oftast används först för att sedan lyssna på suryoyo. Ofta lämnas barnen för att lyssna
själva: ”Barnen får lyssna på sagan tillsammans med boken.” I skolan arbetar pedagogerna
med mindre barngrupper för att så få barn är suryoyotalande. Andra användarvarianter
förekommer också. Barnen i förskoleklassen kan exempelvis delas in i par som lyssnar på
sagan tillsammans, istället för att ha en dialog med en vuxen. Vid ett tillfälle får en
svensktalande pojke som efterfrågat en saga på suryoyo sitta ensam och lyssna. Detta beskrivs
av pedagoger som följer.
Vi har 8 st syriansktalande. Vi lyssnade två och två i taget. På förskolan lyssnade vi med en
vuxen. (svensktalande pedagog, fyra olika sagor)
Vi berättade för barnen i samlingen om de nya böckerna. Vi läste böckerna på svenska först,
sedan lästes böckerna på syrianska och sist lyssnade vi på cd:n. Sagorna lyssnades på
upprepade gånger och några barn fick använda sagorna hemma (svensktalande pedagog,
flera sagor)
En svensktalande pojke frågar om en cd-skiva. Ja, det är också en sån som Petter, vill du
höra den på svenska. Nej på suryoyo. Sen hörde han och en kompis på Petter på suryoyo.
Antagligen förstod de inte någonting. (svensktalande pedagog) (Petter och hans fyra getter)
Sagoval och barnens reaktioner
Även skolbarnen uppskattar att höra sagorna på sitt språk, vilket av pedagogerna beskrivs som
att de är ”glada” över det eller att de reagerar ”positivt”. I några fall upplevs sagoläsningen på
suryoyo som underlig pga.barnens ovana vid sagoböcker på modersmålet. Även barn med
svenska som modersmål inspireras av sagorna på suryoyo.
De tyckte att det var jättekul med en saga på deras hemspråk. (svensktalande pedagog,
Vännerna, Grodan hittar en vän)
Barnen reagerade som vanligt när man läste, men när de lyssnade på sitt språk tyckte de att
det var konstigt (svensktalande pedagog, Grodan hittar en vän, God natt Alfons Åberg,
Petter och hans fyra getter, Vännerna)
På bussen satt dom längst bak. Då lekte dom att dom pratade arabiska eller suryoyo. Med
gester. (svensktalande pedagog – om de svenska pojkarna som lyssnat)
Pedagogernas bedömning
Av naturliga skäl blir kommentarerna från de endast svensktalande lärarna av annan karaktär
än de suryoyotalande förskolepedagogernas. Skolans pedagoger har ju inte möjlighet att kommentera
översättningarna, men anar ändå att vissa ord är svårbegripliga för barnen. I skolan
läses de fyra böckerna Grodan hittar en vän, God natt Alfons Åberg, Petter och hans fyra
getter samt Vännerna.
56