Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Jag brukar ha sagostunder på suryoyo på stadsbiblioteket och vet hur viktigt det är att
bekräfta barnets eget modersmål.
Jag har försökt undvika de klassiska orden som barnen inte förstår utan försöker istället vara
så nära barnens talspråk som möjligt.
När jag var liten fanns ett alldeles eget barnspråk som föräldrar och barn använde. Det håller
på att förloras. Jag vill lägga mig så nära barnens egen kultur jag bara kan för att möta dem i
deras språk.
Jag tycker numera att olika varianter av språket är en rikedom, inte en fråga om rätt och fel.
Intressant är här hur de olika varianterna av språket suryoyo får samsas i barnens bibliotek.
Det är inte fråga om ”rätt” eller ”fel” utan om mångfald. Med mångfald som utgångspunkt
intervjuades några av översättarna för denna forskningsrapport om barnböcker på suryoyo.
Följande översättares formulering illustrerar språket suryoyos komplexitet.
Det är svårt att omfatta alla dialekter. Jag använder vissa ord från min by. Man böjer på olika
sätt. Människor har två dialekter i min by.
Översättare med mångsidiga erfarenheter
Vid intervjutillfället förmedlade översättarna mångskiftande erfarenheter som kommer till
nytta i deras översättningar. De betonar att just mångsidigheten är av stor betydelse för att
målgruppen assyrier/syrianer själva har så skiftande ursprung, språk och kulturella
erfarenheter.
En språkforskare i semitiska språk (Tezel, 2004) har bidragit med en analys av översättarnas
relation till språket suryoyos dialektala blandning. Han konstaterar att översättarna talar
Midyatdialekten att döma av deras uttal och vokabulär ibland med inslag av bydialekt. Nedan
redogörs för skillnaderna:
Man talar om Midyatdialekten å ena sidan och bydialekter å andra sidan. Utmärkande för
Midyatdialekten jämfört med bydialekterna, är att vissa vokaler i vissa bestämda positioner
har reducerats till en halvvokal… och att den innehåller en hel del arabiska lånord, som
normalt inte förekom/förekommer i bydialekterna, där de istället använder antingen inhemska
ord eller kurdiska lånord. Det skall dock omedelbart påpekas att i diaspora en
dialektblandning, vars process fortfarande pågår med full kraft, håller på att äga rum. I den
uppkomna dialektblandningen är det angeläget att allmänt kända inhemska ord inte undanträngs
av arabiska lånord i midyatdialekten, som i kraft av sin prestige och status utövar
inflytande på bydialekterna. Till den dialektala blandningen kommer att suryoyo-talspråket
har tillförts en mängd nya element från klassisk syriska, en allmän utveckling som pågår
både i diaspora och i hemländerna, vilket återspeglar sig i översättningarna. De nya tillskotten
tillförs språket i syfte att ersätta främmande ord, men också för att beteckna nya
objekt och samhällsföreteelser (Tezel, 2004, s 1). (I brist på tecken som förekommer i Tezelz
rapport, tar jag mig friheten att utbyta vissa av dessa i citatet. Istället används en stavning
som vardagligt vedertagits exempelvis i stavningen av Midyatdialekt och suryoyo. Av
samma skäl utesluts vissa fonetiska beteckningar).
Nedan följer översättarnas egna berättelser ur intervjuerna.
En översättare är komvuxlärare, som arbetat med ”sagor till vuxna”, vilket inneburit erfarenhet
av muntliga översättningar som bandats. Hennes bokval för översättning handlar om att
hon ”blev fångad av historien” i sagan Vännerna. Talspråket har folk inget emot, menar hon,
26