Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Erfarenhet visar att det inte är så lätt att få föräldrar att förstå att modersmålet förstärker
svenskan och det behöver pedagogerna tydliggöra.
Suryoytalandet ger mer samtal kring böckerna. (Sofia)
Bra att använda böckerna och visa att språket, deras modersmål är viktigt. (Anna)
Vi har pratat med föräldrar om att det är jätteviktigt med modersmål. Att modersmålet inte
tar bort svenskan – det förstärker – det är vi noga med. (Hanna)
Vi måste tydliggöra hur vi står med modersmål och vad forskningen visar. Förklara varför
modersmålet är viktigt i förskolan. Syftet att lära bra svenska. Det är inte antingen eller.
(Anna)
Föräldrarnas synpunkter
Föräldrarna ställde sig, till att börja med, tveksamma till sagoläsning på suryoyo, berättar
Hanna. De andra tre intervjupersonerna mötte ”blandade” reaktioner, eller ”inget negativt”.
Det gäller att förklara för föräldrarna så att de förstår den ”pedagogiska vitsen” med sagoläsandet.
Tveksamt i början. När vi pratar om pedagogiska aktiviteter då är det okey. Det här är
mycket viktigt för ditt barn säger vi. Nu vill de arabisktalande också ha sagor. De frågar efter
det. (Hanna)
Har inte hört något negativt. De frågar om barnen tycker om det – då är det okey. (Sofia)
Beror på hur man lägger fram det. Vi lyssnar på suryoyo och svenska också. De är
mottagliga för pedagogiska argument. (Anna)
Vi lyssnar på syriansk musik, lucia och lite blandat. Det här gör vi för att barnen ska förstå
bättre. (Gunvor)
Föräldrarna har lite svårt att förstå betydelsen av att suryoyo behöver statushöjas i förskola/-
skola, resonerar referensgruppen. De tycker att suryoyo är ett språk som behövs hemma.
Logiken tarvar upprepade förklaringar om att modersmålet kan förstärka andraspråksinlärningen.
Nedan följer utdrag ur den livliga gemensamma diskussionen:
Föräldrarna har lite svårt att förstå att deras språk behöver lyftas i värde. Men flera tycker att
det ska vara svenska i förskolan och suryoyo hemma.
Logiskt att man kan förstå mer på svenska om man lärt mer på suryoyo.
Andra förskolor och föräldrar som inte använder barnböckerna ännu – är med på det.
Pedagogernas kontakt med projektledarna
Referensgruppens pedagoger, liksom förskolepedagoger i andra förskolor, har regelbunden
kontakt med projektledarna. Det började så att projektledarna för Barnböcker på suryoyo
sökte intresserade personer och då anmälde pedagoger sitt intresse för att delta. En gång per
termin möts pedagoger och projektledare på biblioteket. Initialt fördes flera ”språktekniska”
resonemang angående översättningarna och hur de kan användas. Fortfarande finns sådana
frågor att diskutera för att förbättra sagorna, anser intervjupersonerna. En del av detta rör
34