Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

FÖRORD
En dröm har gått i uppfyllelse, beskriver en mamma sin familjs glädje över barnböcker på
modersmålet. Barn som talar suryoyo kan ta del av sagor inte bara på svenska utan också på
ett språk de känner sig trygga med, förklarar projektledarna. Det handlar om en idé som vuxit
fram ur förskolans behov av att kunna stärka barns tvåspråkighet. Som forskare har jag gjort
en spännande resa under några år, då jag i evaluerande syfte följt utvecklingen av projektet
Barnböcker på suryoyo genom att studera pedagogiska reflektioner och förhållningssätt samt
barns reaktioner.
Tidigt i processen fann jag att Tvåspråkig läslust skulle kunna vara en titel som täcker
rapportens innehåll. Dialogen med projektledarna samt intervjuer, observationer och enkäter
ute i den pedagogiska verksamheten har hjälpt mig att beskriva den utvecklingsprocess som
skett och hur idén om att översätta barnböcker till ett språk (som saknar skrivna sagoböcker
för barn) skapat läslust.
Ett stort tack till referensgruppen av förskolepedagoger för våra regelbundna och intressanta
dialoger. De barn som jag fått träffa under sagostunder har illustrerat och bekräftat era tankar.
För att bevara er anonymitet nämns inga namn. Översättare, bibliotekspersonal och föräldrar
samt alla som besvarat enkäter ute i landet sänds lika tacksamma tankar för allt ni förklarat för
mig. Kommentarer från utvecklingsledare, verksamhetschef och lärare i Södertälje kommun
bör också nämnas.
Projektledarna Nursel Awrohum och Pelle Norlin har tagit fram dokument och förmedlat
kontakter med olika ”bokläsare” under åren, och Tua Stenström vid Statens Kulturråd har
bidragit med både faktamässigt och ekonomiskt stöd för denna forskningsrapport. Vetenskaplig
granskning har utförts av pedagogikforskarna Ruth Mannerfeldt och Hans Westin.
Redigering och bilder har Gull-Britt Larsson respektive Anders Enmark bidragit med. Varmt
tack till er alla!
Lärarhögskolan i Stockholm i februari 2007.
Ing-Marie Parszyk
5