Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Pedagogiska motiveringar och verktyg
Ett starkt pedagogiskt argument för att använda barnböcker på suryoyo är, enligt gruppens
gemensamma resonemang, att barnens språk bejakas. ”Vi visar att deras språk är viktigt”. Det
är barnens ”känslospråk” och när det gäller de små barnen som knappt kan någon svenska
menar personalen att de förstår mer av verksamheten på sitt eget språk. Pedagogerna berättar
också om de andra icke suryoyotalande barnen i barngrupperna, att deras inställning är att de
också vill ha sagor på sitt språk exempelvis arabiska. En annan reaktion är nyfikenhet, som
exempelvis en liten svensktalande flicka och några arabisktalande barn som ville lyssna på
suryoyo.
Pedagogerna framhåller också att sagoböckerna pedagogiskt visar att det finns olika språk.
Barnen får möjlighet att jämföra språken i olika situationer exempelvis i samlingen, vid
matbordet eller när de räknar och sagolyssnandet bidrar till diskussionerna. I specialgruppen
förs även teckenspråket in.
Viktigt att säga att nu lyssnar vi till suryoyo och nu lyssnar vi på svenska – att de ser att det
finns flera språk. (Anna)
Vi tecknade på teckenspråk till Petter och hans fyra getter, och förtydligade med suryoyon.
(Gunvor)
Pedagogerna kan inte nämna någon ålder som bäst lämpar sig för sagoläsning på suryoyo utan
menar att det är sagoval och tillvägagångssätt som anpassas till åldern och barnets mognad.
Resonemanget i gruppen rör också huruvida böckerna skulle kunna användas för skolbarn,
men då med lite svårare text.
Det beror på sagan vilka åldrar som vi samlar. Ettåringarna har vi i knäet. Lika viktigt för
alla åldrar. (Hanna)
I skolan skulle sagorna kunna användas, kanske med lite svårare text. (Anna)
Några idéer om att vända på steken och även översätta syrianska sagor till svenska skulle
ytterligare förstärka alla barns förståelse för olika kulturer, diskuterar intervjugruppen. Ofta
sägs ord på båda språken eller flera språk exempelvis när det gäller ord på lekar. Men man
skulle också kunna utveckla det nya sagokonceptet ”Barnböcker på suryoyo”. Varför inte utgå
från syrianska sagor och översätta dem skriftligt till svenska, resonerar de. Då kan man
fortfarande ha inläst text på suryoyo. Det är ytterligare ett sätt att bejaka barnens kulturella
arv, resonerar gruppen.
Lite tveksamt med översättningar av bara svenska sagoböcker. Deras egna sagor behövs också. Men
vi har inte så många sagor. Men en varje dag. Berättade sagor som jag hörde när jag var liten - skulle
kunna översätta dem till svenska. (Hanna)
Skulle kunna gå vidare med att utgå från syrianska sagor. Det skulle vara bra för modersmålssvenska
barn. Kulturen blir mer spännande. (Sofia)
Läsa på suryoyo och skriva ned dem på svenska. (Anna)
Språkliga bedömningar
Språkligt sett, utöver ovanstående resonemang, ser de intervjuade pedagogerna att barnens
pratande och samtal i grupp kring böckerna stimuleras av det tvåspråkiga konceptet. Sagorna
är också en bra utgångspunkt i samtal med föräldrar om modersmålets betydelse för barnen.
33