Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

genom att boken finns med i vardagen. Attityder till böcker och läsning är också betydelsefull
för böckernas tillgänglighet. Referensgruppens pedagoger är medvetna om detta och försöker
inspirera föräldrar. Av den anledningen känner förskolepedagoger sig frustrerade över att inte
kunna låna ut de tvåspråkiga böckerna till föräldrarna pga. att ekonomin begränsat antalet
inköpta böcker med cd. Biblioteken, exempelvis Södertälje stadsbibliotek som kan låna ut
flera exemplar av varje översatt bok lånar endast ut ett fåtal exemplar.
Förskolans och skolans betydelse för läsvanor och läsutveckling har framgått i tidigare
resonemang. Men här har också biblioteken varit en förutsättning för att göra sagorna attraktiva,
vilket framgår av intervju- och enkätmaterialet. Projektledarna har lanserat barnböcker
på suryoyo genom och med stöd av bibliotek och förskolor. Flera pedagogiskt intresserade
föräldrar uppger att de första gången kom i kontakt med de tvåspråkiga sagorna på biblioteket
och flera familjer har också fortlöpande deltagit i bibliotekets sagostunder.
Forskning (Myrberg, 2001 s 50) visar exempelvis att vuxna ”invandrare” utnyttjar biblioteket
mer än infödda ”svenskar” pga. tillgång till tidningar och tidskrifter på modersmålet. Situationen
borde, enligt min iakttagelse, gynna förutsättningarna för barnens biblioteksvanor och
läsande på modersmålet och tillvaratas i större utsträckning. Här finns förebilder och redan
etablerade bibliotekskontakter för sökande efter läsning på modersmålet. Potentialen är här en
grupp föräldrar eller mor- och farföräldrar som skulle kunna ”fångas upp” och få sagotanken
planterad redan på sina dagliga biblioteksbesök. Förutsättningen på biblioteket är att
tvåspråkiga barnböcker ”med självklarhet” finns i hyllorna både attraktivt placerade för
barnen och med adekvat information där flerspråkiga vuxna vistas. Projektledarna oroas över
att biblioteken i landet inte självklart placerat de tvåspråkiga sagoböckerna bland barnlitteratur.
På flera håll efterlyses ett pedagogiskt samarbete i detta avseende mellan förskola/skola
och bibliotek. Det framgår dock, av enkätsvaren, att några bibliotekarier och
barnkulturarbetare ute i landet möter flera yrkeskategorier, exempelvis personer från BVC
och kommunernas utbildningskontor, där de kan plantera idén om tvåspråkiga sagoböcker.
Styrka, svaghet och framtidsutsikt – en sammanfattning
Sammanfattningsvis går översättarnas avsikt i korthet ut på att förändra attityder och bevara
modersmålet samt bibehålla mångfalden i språket. Projektledarnas syfte omfattar ytterligare
en dimension i projektet Barnböcker på suryoyo – att underlätta barnens tvåspråkig utveckling.
De flesta som prövat det tvåspråkiga materialet gillar idén, ser möjligheterna, finner
lättillgängligheten, men få tar tag i idén och för den vidare. Förmodligen beror det till en del
på ”marknadsföringen” av skäl som att det krävs ekonomiska resurser att fortsätta sprida idé
och pedagogisk nytta i form av föreläsningar, foldrar och kommunbesök, både i modersmålsbefrämjande
och i läslustpåverkande avseende.
Styrkan och den pedagogiska framgången i det språk- och identitetsstärkande samt integrationsbefrämjande
barnboksprojektet motverkas således av svagheter i att barnböckerna inte
spridits med samma kraft till ansvariga ledare i kommun och verksamhet. Marknadsföring
med ringa ekonomiska resurser samt det motstånd som fortfarande kvarstår i gamla etablerade
förskole/skolstrukturer kan vara orsaken. Här ställs således barnens läslust och pedagogernas
behov av material för tvåspråkigt lärande mot ekonomiska prioriteringar och låsta attityder i
samhället exempelvis föräldrars (även vissa pedagogers) oro över att barnen inte ska lära
svenska.
75