Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

1
INLEDNING, SYFTE OCH METOD
En god utveckling av modersmålet har stor betydelse för varje barns identitet och för minoritetsbarn
gynnas också utvecklingen av det svenska språket och integration i det svenska samhället.
Ett led i denna utveckling är att få ”läsa” sagoböcker på modersmålet. Föräldrars
”aktiva deltagande” i barnets sagoläsande och språkutveckling är också ett viktigt inslag
enligt läroplanen för förskola och skola (Lp Fö 98, Lpo 94). Genom att utveckla ett
pedagogiskt läromedel som kan användas i både hem och förskola/skola syftar projektet
”Barnböcker på suryoyo” till att ge barn och föräldrar sådana möjligheter.
I detta avsnitt tecknas i korthet bakgrunden till projektidén, syftet med att översätta barnböcker
och det stöd projektet fått av kommun, Skolverk och Kulturråd. På detta följer en
beskrivning av föreliggande forskningsrapports syfte, vetenskapliga perspektiv, metod och
rapportens disposition.
Projektidé och syfte – ”Barnböcker på suryoyo”
Idén till projektet väcktes av förskolepedagoger i Södertälje, med erfarenhet av att det
saknades material för att arbeta med att utveckla barnens modersmål, trots att modersmålet
tydligt anges som en av förskolans arbetsuppgifter enligt läroplanen:
Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både
utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö-98, s 10).
”Barnböcker på suryoyo” i Södertälje förskolor har utarbetats av förskolepedagoger för att
utveckla suryoyotalande barns modersmål. Det är ett samarbetsprojekt mellan Södertälje
stadsbibliotek och förskolor i Södertälje kommun. I inledningsskedet samarbetade
översättargruppen kring språk och texter och fick handledning av Skolverkets projekt
Språkrum, som hade uppdraget att stödja kreativa läs- och skrivmöjligheter. Statens kulturråd
stöder projektet ”Barnböcker på suryoyo” övergripande i alla faser organisatoriskt och
ekonomiskt, vilket gett möjlighet till föreliggande uppföljande forskning om projektet
”Barnböcker på suryoyo”.
Behovet av barnböcker är omfattande hävdar projektgruppen med hänvisning till att vid tiden
för projektstarten år 2001, har var åttonde innevånare i staden rötter i assyrisk/syriansk kultur.
Att tillgodose barnens läsbehov är förenligt med förskolans demokratiperspektiv, vilket av
projektgruppen formuleras:
Att det inte finns barnböcker på det språk som talas av så många, måste ses som ett
demokratiskt underskott. Samhällets krav på utbildning och betydelsen av att tidigt komma i
kontakt med böckernas värld, för att bli en läsande människa säger oss att detta är en
utomordentligt viktig uppgift. (Norlin, 2003, s 1)
Med utgångspunkt i ovanstående resonemang förklaras syftet tydligt: Vi vill ge suryoyotalande
barn chansen att, som andra barn, låna böcker på sitt modersmål på biblioteket.
9