Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

för att undanröja tveksamheter avseende användningen av insamlat material. I detta fall
kommer alla data endast att användas för forskning.
Intervju och observation
Tanken är således att referensgruppen ska följas över två års tid med en gruppintervju år 1
och en uppföljande intervju år 2 kompletterad med barnobservationer, för att följa den
pedagogiska/didaktiska utvecklingen av arbetet med de tvåspråkiga barnböckerna. Vid de
olika intervjutillfällena möter jag samma pedagoger, men några har pga. förskolans
organisation, en ny barngrupp vid det andra tillfället (exempelvis arbetar en av pedagogerna
alltid med 3-årsgrupp). Som forskare finner jag det betydelsefullt att träffa samma pedagoger
vid flera tillfällen snarare än att träffa samma barn med nya pedagoger. I den flera timmar
långa gruppintervjun tillfrågas pedagogerna genom öppna frågor, vilket innebär att de får
berätta fritt om tillvägagångssätt vid sagoläsning, bokval, idén som pedagogiskt verktyg samt
barns och föräldrars reaktioner.
Vid barnobservationerna iakttas barnen genom att jag deltar i sagostunder, med suryoyotalande
barn, ledda av flerspråkiga eller endast svenskspråkiga pedagoger, s.k. deltagande
observationer.
Enkäter
I samband med att böckerna med cd-skivor sändes ut till förskolor, skolor, bibliotek och
privatpersoner utdelades också ett enkätformulär. Syftet med frågorna var att studera hur
böcker med cd-skivor på suryoyo fungerar för de suryoyotalande barnen enligt pedagoger,
barnkulturarbetare och föräldrar.
216 böcker med cd har fram till 2004 sänts ut till 40 enheter (dvs. lärargrupper, skolor,
bibliotek, förlag, myndigheter, enskilda föräldrar). 70 % av de som fått cd och som har erhållit
enkäten har svarat (ytterligare ett antal personer har besvarat enkäten i samband med att de
fått provkasetter).
De grupper som kommenterar ”Barnböcker på suryoyo” i enkäten har kategoriserats som
förskolepersonal och skolpersonal. Personer som arbetar med barn utanför förskola/skola
exempelvis på bibliotek och i kulturskolor ingår i kategorin barnkulturarbetare. I kapitel 8,
redovisas gruppvis hur de beskriver tillvägagångssätt vid sagoläsningen angående följande
områden:
– sagoval
– barnens reaktioner
– pedagogens/sagoläsarens bedömning
– språkliga kommentarer
Rapportens disposition
Den utvecklingsprocess som det tvåspråkiga barnboksprojektet genomgått avseende sagoval,
barnens reaktioner, pedagogers, kulturarbetares och föräldrars bedömningar lyfts på olika sätt
fram i rapportens olika delar. Del I (kapitel 1-8) omfattar bakgrund och de olika studier som
genomfördes under åren 2004-2005. Redovisningarna av undersökningarna sammanfattas av
tolkningar. Del II består av en sammanfattande tolkning av hela materialet, kompletterat av
intervjuer och dokumentdata som genomförs 2006.
12