Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

Hur ska projektledarna gå vidare? Nedan sätts barnboksprojektets läsfrämjande styrka och framgångsfaktorer i relation till svagheter och behov av förbättring och utveckling, samt möjligheter att ”generalisera” idén till exempelvis äldre barn eller andra språkgrupper. ”Rätt i tiden” Tanken behöver förankras hos verksamhetsansvariga för förskola och skola. Både i intervjuer och enkäter framgår betydelsen av chefernas insikt om att materialet faktiskt harmonierar med hur deras uppdrag är formulerat dvs. att förskolan/skolan ska bidra till att minoritetsbarn ska få möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål (jfr Lpfö 98, Lpo 94). En tidigare verksamhetschef för förskolan bedömde att barnböcker på suryoyo bidrar till att stärka modersmålet i förskolan exempelvis genom att här finns ett modersmålsmaterial som är tillgängligt även för enspråkiga pedagoger. I exempelvis Södertälje kommun, där barnböcker på suryoyo introducerats och prövats under flera år finns, enligt denna evaluering, goda utsikter för vidare utvecklingsdialog vilket skulle kunna bli en förebild för andra kommuner. Nuvarande utvecklingsledare och den tidigare verksamhetschefen uttalar sig om att de ser barnboksmaterialets möjligheter ”att bearbeta språken” respektive vara en betydelsefull ”aktion för modersmålet”. Den kompetensutveckling som framgångsrikt bedrivits med stöd av ”Storstadssatsningen” i Södertälje har skärpt uppmärksamheten på språk och lärande både i förskola/skola. Dessutom lanseras de tvåspråkiga barnböckerna ”rätt i tiden” för att få stöd av nationella styrdokument som förordar modersmål och tvåspråkig utveckling. Även de enkäter som spritts över landet avslöjar motivation för tvåspråkig utveckling genom sagorna. Projektledarnas ambitioner är att flerspråkiga pedagoger ska ges möjlighet att ändra sitt arbetssätt med stöd av barnboksmaterialet. Lättillgängligt, utvecklingsbart och skolintroducerande Sammanfattningsvis är styrkan i själva verket materialets lättillgänglighet för pedagoger, föräldrar och andra intressenter. Enligt referensgruppens resonemang kan materialet dessutom användas av alla pedagoger, oavsett språklig bakgrund. Därtill är böckerna förhållandevis billiga i anskaffning, pga. att en bok av vardera översättningen används för en hel barngrupp. Idén kan också mycket väl utvecklas och ”översättas” till andra språk och andra skolstadier. En av förskolepedagogerna har överfört arbetssättet till arabiska barn, där hon själv översätter samma barnbok som finns med cd på suryoyo, till arabiska. Hon önskar nu en cd-skiva med arabisk översättning som nästa steg i projektet. Referensgruppen diskuterar också hur flera ”internationella” sagor, exempelvis Askungen och Snövit, skulle kunna översättas och inspelas på flera språk. Varför inte vända på steken och även översätta ”syrianska” sagor till svenska, resonerar pedagogerna. I dessa tankar finns stöd hos projektledarna som allvarligt funderar på att göra sagor ur assyrisk/syriansk tradition synliga. Dessa skulle likväl kunna ”läsas” på både suryoyo och svenska och således nå även barn med svenska som modersmål. Vidare uppstår frågan: Vad tillförs i språkutvecklingsarbetet om barnbokspaketet används i skolan? Till styrkan adderas de skolintroducerande läsinlärningsförberedande faktorer som visar sig i <strong>läslust</strong>, läsvanor, och läsförståelse, redan i förskolan genom bruk av tvåspråkig litteratur. Den svaga länken är att ett antal assyrier/syrianer själva anser att suryoyo inte ska användas i förskolan och skolan. Där är det svenska som gäller, deklarerar många föräldrar (jfr Parszyk, 2003). Mer och mer luckras dock dessa låsta ställningstaganden upp, ju mer forskning om tvåspråkighet som förs ut till pedagoger och föräldrar. Föräldrar som får ta del av forskningsresultat, genom förskola/skola, förstår alltmer betydelsen av att barn som lär in 76
alla svåra begrepp på sitt modersmål har lättare att ta till sig andraspråket (svenskan). Genom andraspråket sätter barnen ”nya etiketter” (ord) på de kända begreppen, förklarar Hyltenstam & Tuomela (1996, s 40). Här vill jag understryka kraften i att biblioteken initialt är ”med på tåget” och aktivt genom tvåspråkiga sagostunder under hela processen introducerat och stöttat denna ”nya” form av sagoböcker, som bekräftar barnen och deras familjer. Dock finns även här svagheter i spridningen av idén, ty ”Statistik om utlåning” (2004) visar att få böcker utlånas till allmänheten, exempelvis utlånas mellan en och åtta böcker per år av vardera översatt bok. Till detta kan adderas att familjer som inte vill låna på bibliotek är oklara över var böckerna kan köpas. Räcker det med bibliotekstjänst? Kan bokhandeln sälja det kompletta sagomaterialet i framtiden? En ytterligare spridning av de tvåspråkiga sagoböckerna kräver dock förbättringar. Materialets sammanfattade svagheter, om det ska kunna användas som pedagogiskt verktyg för pedagoger oavsett språkkunskaper, är enligt informanterna att instruktioner för svensktalande saknas. Förslaget från referensgruppen går ut på att en lärarhandledning borde utarbetas för pedagoger i förskola och skola. Fler och lite mer avancerade böcker behövs om samma idéer skulle omfatta skolan. Vidare behöver inläsningarna kvalitetsförbättras för skolbruk, genom inläsning med större inlevelse, särskilt avseende språket suryoyo. Media för debatt och information Mediedebatten om barnböckerna har lett till övervägande positivt bemötande för att modersmålet stärks och språket bevaras, men i efterhand följer ofta en samhällsdebatt med även negativt kritiska synpunkter. De senare beror på att modersmål i skolsammanhang, och språket suryoyos olika varianter i synnerhet väcker upprörda känslor, vilket projektledarna stundtals uppfattat som oroande. Men sammantaget kan debatten med all sannolikhet tillföras pluskontot, eftersom den bidragit både till att synliggöra och bekräfta språket suryoyo och projektet Barnböcker på suryoyo. Budskapen behöver på ett för alla begripligt sätt spridas bland alla intressenter över landet (pedagoger, föräldrar, barnkulturarbetare), vilket projektledarna försökt fånga i den åtta minuter långa informationsfilmen Barnböcker på suryoyo. Illustrerad av barnens reaktioner av glädje, nyfikenhet och förvåning över att ”mitt språk” finns på cd, framgår budskapet tydligt: att stärka modersmål, samhörighet och kulturtillhörighet hos barnen samt att ge pedagoger oavsett språklig bakgrund ett pedagogiskt modersmålsmaterial. Avsikten med filmen är också att sprida <strong>läslust</strong>en på bibliotek ute i landet. Budskapet stärks av språkforskaren Tua Abrahamssons (2006) uttalanden om betydelsen av att ”barn börjar sin tankebana på modersmålet” och vikten av att med böcker på modersmålet bevara och utveckla ett språk som annars lätt förloras. En demokratiskt process som håller för framtiden I denna forskande evaluering av projektet barnböcker på suryoyo har tonvikten lagts vid utvecklingsprocessen, varför referensgruppen av förskolepedagoger i Södertälje följts under två års tid och översättarnas balansgång för att skapa en modern suryoyo har skildrats. Enkätmaterialet som spridits över landet till pedagoger, föräldrar och kulturarbetare har stärkt analysen. Styrkan är barnböckernas utvecklingspotential i en assyrisk/syriansk grupp som byggt hela sin sagotradition på muntligt berättande. Under de år som de tvåspråkiga barnböckerna funnits har utveckling skett, både avseende översättningar och bruk av materialet. I processen har 77
Page 1:
Tvåspråkig läslust Evaluering av
Page 4 and 5:
8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 7:
Del I Barnböcker på suryoyo - bak
Page 10 and 11:
Svenska sagoböcker översätts til
Page 12 and 13:
för att undanröja tveksamheter av
Page 15 and 16:
2 UTVECKLINGSPROCESSEN - från proj
Page 17 and 18:
• Vi vill göra de översatta bö
Page 19:
Är vi i förskolan bra på att bek
Page 22 and 23:
I förskolan möter pedagogerna i S
Page 24 and 25:
att utveckla Lek och Lärs översat
Page 26 and 27: Jag brukar ha sagostunder på suryo
Page 28 and 29: skulle skriva för vuxna, resonerar
Page 30 and 31: lära sig sitt andraspråk och se o
Page 32 and 33: För Anna blev arbetsgången följa
Page 34 and 35: Erfarenhet visar att det inte är s
Page 36 and 37: 2000, Thomas & Collier, 1997) behö
Page 39 and 40: 6 ANDRA MÖTET MED REFERENSGRUPPEN
Page 41 and 42: Jag har sett jättestor skillnad p
Page 43 and 44: annat sätt att utöka målgruppen
Page 45: De intervjuade förskolepedagogerna
Page 48 and 49: cd-versionerna. När barnen får j
Page 50 and 51: Tolkning Med intresse iakttas barne
Page 53 and 54: 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 55 and 56: Jag tycker att ibland var böckerna
Page 57 and 58: Jag tyckte det var bra, framför al
Page 59 and 60: Bra, men eftersom jag själv inte k
Page 61 and 62: I klassrummet sista halvtimmen när
Page 63 and 64: 2-3åringarna beskrivs som nyfikna,
Page 65 and 66: Föräldrarna betonar frekvent barn
Page 67: Del II Tvåspråkig läslust - samm
Page 70 and 71: också kan uppfattas provocerande a
Page 72 and 73: assyriska/syrianska kulturen ger ba
Page 74 and 75: och barnkulturarbetarna är att fö
Page 78 and 79: avsatts mycket tid för reflekteran
Page 80 and 81: Elley, Warwick (1991) Acquiring Lit
Page 82 and 83: Utbildningsdepartemenetet (1998) L
Page 84 and 85: Bilaga 1 Citat ur Barnböcker på s
Page 86: Norlin, Arne (2005) Här kommer pol
show all

Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?