Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

för att undanröja tveksamheter avseende användningen av insamlat material. I detta fall kommer alla data endast att användas för forskning. Intervju och observation Tanken är således att referensgruppen ska följas över två års tid med en gruppintervju år 1 och en uppföljande intervju år 2 kompletterad med barnobservationer, för att följa den pedagogiska/didaktiska utvecklingen av arbetet med de tvåspråkiga barnböckerna. Vid de olika intervjutillfällena möter jag samma pedagoger, men några har pga. förskolans organisation, en ny barngrupp vid det andra tillfället (exempelvis arbetar en av pedagogerna alltid med 3-årsgrupp). Som forskare finner jag det betydelsefullt att träffa samma pedagoger vid flera tillfällen snarare än att träffa samma barn med nya pedagoger. I den flera timmar långa gruppintervjun tillfrågas pedagogerna genom öppna frågor, vilket innebär att de får berätta fritt om tillvägagångssätt vid sagoläsning, bokval, idén som pedagogiskt verktyg samt barns och föräldrars reaktioner. Vid barnobservationerna iakttas barnen genom att jag deltar i sagostunder, med suryoyotalande barn, ledda av flerspråkiga eller endast svenskspråkiga pedagoger, s.k. deltagande observationer. Enkäter I samband med att böckerna med cd-skivor sändes ut till förskolor, skolor, bibliotek och privatpersoner utdelades också ett enkätformulär. Syftet med frågorna var att studera hur böcker med cd-skivor på suryoyo fungerar för de suryoyotalande barnen enligt pedagoger, barnkulturarbetare och föräldrar. 216 böcker med cd har fram till 2004 sänts ut till 40 enheter (dvs. lärargrupper, skolor, bibliotek, förlag, myndigheter, enskilda föräldrar). 70 % av de som fått cd och som har erhållit enkäten har svarat (ytterligare ett antal personer har besvarat enkäten i samband med att de fått provkasetter). De grupper som kommenterar ”Barnböcker på suryoyo” i enkäten har kategoriserats som förskolepersonal och skolpersonal. Personer som arbetar med barn utanför förskola/skola exempelvis på bibliotek och i kulturskolor ingår i kategorin barnkulturarbetare. I kapitel 8, redovisas gruppvis hur de beskriver tillvägagångssätt vid sagoläsningen angående följande områden: – sagoval – barnens reaktioner – pedagogens/sagoläsarens bedömning – språkliga kommentarer Rapportens disposition Den utvecklingsprocess som det tvåspråkiga barnboksprojektet genomgått avseende sagoval, barnens reaktioner, pedagogers, kulturarbetares och föräldrars bedömningar lyfts på olika sätt fram i rapportens olika delar. Del I (kapitel 1-8) omfattar bakgrund och de olika studier som genomfördes under åren 2004-2005. Redovisningarna av undersökningarna sammanfattas av tolkningar. Del II består av en sammanfattande tolkning av hela materialet, kompletterat av intervjuer och dokumentdata som genomförs 2006. 12
Kapitel 1 inleds med en kort presentation av projektidén ”Barnböcker på suryoyo”. Detta följs av evalueringens syfte och det forskningsperspektiv som styr tolkningar av resultaten. Metoder och urval för intervjuer, enkäter och barnobservationer beskrivs. Detta följs av en kortfattad disposition av rapporten. I kapitel 2 ges en bild av Barnboksprojektets utvecklingsprocess, där projektledarnas motiv redovisas utifrån intervjuer och dokument från projektstart till evaluering. En kortfattad historik tecknas i kapitel 3, för att visa komplexiteten avseende assyrier/ syrianers språk och tradition. Ett ”samhälle” i samhället” ses ur ett nutidshistoriskt förskole/skolperspektiv exemplifierat med de ”pedagogiska” översättningar till barnens språk som förekommit under åren. I kapitel 4 får läsaren ta del av översättarnas mångsidiga erfarenheter och perspektiv på språket i ljuset av synen på översättning, <strong>läslust</strong> och språkbevarande. Vuxenvärldens tolkningar av barns språk står i fokus. Ett första möte med den referensgrupp av förskolepedagoger som följs under åren 2004 och 2005 redovisas i kapitel 5. Synen på hur de tvåspråkiga barnböckerna kan stärka barnens modersmål diskuteras. Ett år senare beskrivs förskolepedagogernas utveckling av arbetssättet kring det tvåspråkiga sagomaterialet i kapitel 6, medan kapitel 7 innehåller barnobservationer, där pedagogernas uttalanden kan jämföras med barnens reaktioner. Ett omfattande enkätmaterial redovisas och tolkas kvalitativt i kapitel 8. Med tyngdpunkt lagd på barnböcker med cd-skiva, som skickats ut/sålts till olika delar av landet, tolkas pedagogers, kulturarbetare och föräldrars synpunkter på sagornas användbarhet, språk och barnens reaktioner. Som kompletterande material används också projektledarnas egna anteckningar vid utprövning av ett antal ”provkasetter” som skickats ut till förskolepedagoger. I en avslutande del II, kapitel 9 sammanfattas tolkningar av hur Barnböcker på suryoyo mottagits, använts och utvecklats under åren. Här illustreras olika dikotomier dvs. de tudelade uppfattningar de vuxna avslöjar när de diskuterar barnens språk. Ett resonemang om styrka och svaghet och huruvida materialet skapat <strong>läslust</strong> och kan spridas till andra grupper och landsändar förs, såväl som hur den tvåspråkiga skönlitteraturen på ett naturligt sätt ska kunna nås av suryoyotalande barn i vardagen. Idéns bärkraft på andra språk berörs så väl som möjligheten att använda översatt skönlitteratur för äldre barn. 13
Page 1: Tvåspråkig läslust Evaluering av
Page 4 and 5: 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 7: Del I Barnböcker på suryoyo - bak
Page 10 and 11: Svenska sagoböcker översätts til
Page 15 and 16: 2 UTVECKLINGSPROCESSEN - från proj
Page 17 and 18: • Vi vill göra de översatta bö
Page 19: Är vi i förskolan bra på att bek
Page 22 and 23: I förskolan möter pedagogerna i S
Page 24 and 25: att utveckla Lek och Lärs översat
Page 26 and 27: Jag brukar ha sagostunder på suryo
Page 28 and 29: skulle skriva för vuxna, resonerar
Page 30 and 31: lära sig sitt andraspråk och se o
Page 32 and 33: För Anna blev arbetsgången följa
Page 34 and 35: Erfarenhet visar att det inte är s
Page 36 and 37: 2000, Thomas & Collier, 1997) behö
Page 39 and 40: 6 ANDRA MÖTET MED REFERENSGRUPPEN
Page 41 and 42: Jag har sett jättestor skillnad p
Page 43 and 44: annat sätt att utöka målgruppen
Page 45: De intervjuade förskolepedagogerna
Page 48 and 49: cd-versionerna. När barnen får j
Page 50 and 51: Tolkning Med intresse iakttas barne
Page 53 and 54: 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 55 and 56: Jag tycker att ibland var böckerna
Page 57 and 58: Jag tyckte det var bra, framför al
Page 59 and 60: Bra, men eftersom jag själv inte k
Page 61 and 62: I klassrummet sista halvtimmen när
Page 63 and 64:
2-3åringarna beskrivs som nyfikna,
Page 65 and 66:
Föräldrarna betonar frekvent barn
Page 67:
Del II Tvåspråkig läslust - samm
Page 70 and 71:
också kan uppfattas provocerande a
Page 72 and 73:
assyriska/syrianska kulturen ger ba
Page 74 and 75:
och barnkulturarbetarna är att fö
Page 76 and 77:
Hur ska projektledarna gå vidare?
Page 78 and 79:
avsatts mycket tid för reflekteran
Page 80 and 81:
Elley, Warwick (1991) Acquiring Lit
Page 82 and 83:
Utbildningsdepartemenetet (1998) L
Page 84 and 85:
Bilaga 1 Citat ur Barnböcker på s
Page 86:
Norlin, Arne (2005) Här kommer pol
show all

Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?