Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

– Att man gillar den – Rolig – Allvarlig, innehåller bra budskap, djup – Fantasi, realism – Lärorik – Mångbottnad, flera användningsområden – Populär hos barn – Bra samspel mellan text och bild – Text: levande, enkel, mångfasetterad, fantasifull, poetisk – Bild: färgkänsla, fantasifullhet De sagoböcker som i en första omgång blev aktuella för översättning är följande (angivna i bokstavsordning. För fullständig referens se Referenslista): Ellens boll God natt Alfons Åberg Grodan hittar en vän Historien om någon Knacka på Nicke nyfiken får en cykel Petter och hans fyra getter Sagan om pannkakan Vännerna Örjan den höjdrädda örnen Följande år – mer professionella Av intervjuer med projektledarna och i projektets slutrapport (Norlin & Awrohum, 2006, s 1- 11) framgår att projektarbetet blivit både professionellt och fungerande, ett ”nytt sätt att stödja modersmålet”. Nu klargörs betydelsen av att flerspråkiga pedagoger ändrar sitt arbetssätt med stöd av barnboksmaterialet. Modersmålslärare förväntas ändra sitt arbetssätt i den verklighet de befinner sig, till från att ha hopsamlade grupper och träna modersmålet med böcker av skiftande kvalitet till att hjälpa barnen sätta ord på modersmålet i den verklighet de befinner sig till vardags. Detta önskade samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare är inte helt lätt. Suryoyoprojektets sätt att ha barnbok på svenska med cd gör att det plötsligt finns möjlighet att jobba ihop. (a.a. s 2) Under hela projekttiden har alltid forskning om modersmål och tvåspråkighet använts som argument för att inspirera pedagoger, medan föräldrars inställning inte lika naturligt påverkats av forskning, trots budskapet om att modersmålet stärker svenskan. Budskapet gäller heller inte självklart i skolan, där en diskussion om modersmålets vara eller icke vara under skoldagen ständigt förs. Suryoyotalande föräldrar är glada för att något görs på suryoyo, men en del föräldrar är kritiska till att modersmålet ska användas i skolan av fruktan för att utvecklingen av svenskan ska hämmas. När pedagoger påpekat vikten av ett starkt modersmål och hänvisat till språkforskning har många ändrat sig. (a.a. s 1) Flerspråkigt lärande I projektledarnas reflektioner ställs frågor om förmågan att uppfylla de krav som framgår av styrdokumenten: 18
Är vi i förskolan bra på att bekräfta barnens dubbla kulturtillhörighet och utveckla barnens modersmål, som är våra uppgifter enligt läroplanen? Medvetna om att förskolan i allmänhet hittills uppvisar större brister än andra skolstadier avseende flerspråkigt lärande uppmanar projektledarna, enligt intervjuerna, genom projektet Barnböcker på suryoyo till ett ”rejält nytänkande”, med inspiration av forskarna Thomas & Collier (1997). Forskarna förespråkar att modersmålet används i undervisningen i grupper av flerspråkiga barn med gemensamt modersmål. Varför är modersmål så viktigt? Svaret får man hämta i forskningen. Redan från de första utskicken till pedagoger och under hela projekttiden har alltid forskning om modersmål och tvåspråkighet varit viktigt för att motivera och underbygga argumenten för projektet. Kontinuerligt har refererats till Hyltenstam m.fl. som skrivit om hur modersmålet används för kunskapsinhämtande i skolan, som stöd för identiteten och som stöd för föräldrarnas uppfostran. Tomas & Colliers forskning om ”Two-way-program” och andra organisationsformer i den amerikanska skolan har diskuterats (Norlin & Awrohum, 2006, 3) En informationsfilm om barnböcker på suryoyo har producerats år 2006, i syfte att sprida idén med barnböcker på modersmål till pedagoger, bibliotekarier och barnkulturarbetare. I filmen informeras lättillgängligt om upplevelserna av materialet, i form av dialoger mellan projektledare, översättargrupp, tvåspråkig forskare, verksamma pedagoger och barngrupper. Tydligt framgår både barnens positiva reaktioner och budskapet att modersmålet stärker andraspråket. Aktion för modersmål och interkulturalitet Verksamhetschefen för förskolan, vid tiden för barnboksprojektets start, kommenterade projektet Barnböcker på suryoyo i en intervju, där hon framhöll de möjligheter som en svensk barnbok med en inspelad översättning till suryoyo ger alla förskolepedagoger oavsett pedagogens bakgrund. Detta bidrar till en ”aktion för modersmålet”: Vi behöver göra en aktion för modersmålet som är framtidsinriktad. Vi behöver visa hur bra det är att använda modersmålsmaterial även om man inte själv som pedagog har barnens modersmål. Vi måste visa att det är viktigt. Med detta vill hon förklara betydelsen av en attitydförändring hos pedagoger och föräldrar avseende barnens modersmål. Vid upprepade tillfällen under intervjun betonade hon just förhållningssättet genom att ”det är viktigt att svenskar tycker det är viktigt med modersmål”. Här menar verksamhetschefen att materialet dvs. barnböckerna behöver föras ut och förankras hos pedagogerna. Interkulturalitet i teori och praktik diskuteras också av utvecklingsledaren, som i en intervju inte enbart ser sagor på suryoyo som översättningar: ”det handlar faktiskt om förhållningssätt”. I sin D-uppsats (Aronsson, 2005 s 56) jämför hon förhållningssättet till pedagogisk dokumentation med hur hon förstår begreppet interkulturalitet. Hennes resonemang kan, i min tolkning, appliceras på den kontroversiella synen på modersmålet som ett främmande inslag i svensk förskola. Hon menar att om ”vi pedagoger” på allvar vill ”förstå det vi ser utifrån dess egen logik kan vi inte samtidigt använda ett system som mäter avvikelser”. Ovanstående tankar föranleder ett resonemang om historik, där språk och tradition förklarar den komplexa språksituationen för assyrier/syrianer. 19
Page 1: Tvåspråkig läslust Evaluering av
Page 4 and 5: 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 7: Del I Barnböcker på suryoyo - bak
Page 10 and 11: Svenska sagoböcker översätts til
Page 12 and 13: för att undanröja tveksamheter av
Page 15 and 16: 2 UTVECKLINGSPROCESSEN - från proj
Page 17: • Vi vill göra de översatta bö
Page 22 and 23: I förskolan möter pedagogerna i S
Page 24 and 25: att utveckla Lek och Lärs översat
Page 26 and 27: Jag brukar ha sagostunder på suryo
Page 28 and 29: skulle skriva för vuxna, resonerar
Page 30 and 31: lära sig sitt andraspråk och se o
Page 32 and 33: För Anna blev arbetsgången följa
Page 34 and 35: Erfarenhet visar att det inte är s
Page 36 and 37: 2000, Thomas & Collier, 1997) behö
Page 39 and 40: 6 ANDRA MÖTET MED REFERENSGRUPPEN
Page 41 and 42: Jag har sett jättestor skillnad p
Page 43 and 44: annat sätt att utöka målgruppen
Page 45: De intervjuade förskolepedagogerna
Page 48 and 49: cd-versionerna. När barnen får j
Page 50 and 51: Tolkning Med intresse iakttas barne
Page 53 and 54: 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker m
Page 55 and 56: Jag tycker att ibland var böckerna
Page 57 and 58: Jag tyckte det var bra, framför al
Page 59 and 60: Bra, men eftersom jag själv inte k
Page 61 and 62: I klassrummet sista halvtimmen när
Page 63 and 64: 2-3åringarna beskrivs som nyfikna,
Page 65 and 66: Föräldrarna betonar frekvent barn
Page 67: Del II Tvåspråkig läslust - samm
Page 70 and 71:
också kan uppfattas provocerande a
Page 72 and 73:
assyriska/syrianska kulturen ger ba
Page 74 and 75:
och barnkulturarbetarna är att fö
Page 76 and 77:
Hur ska projektledarna gå vidare?
Page 78 and 79:
avsatts mycket tid för reflekteran
Page 80 and 81:
Elley, Warwick (1991) Acquiring Lit
Page 82 and 83:
Utbildningsdepartemenetet (1998) L
Page 84 and 85:
Bilaga 1 Citat ur Barnböcker på s
Page 86:
Norlin, Arne (2005) Här kommer pol
show all

Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?