Tvåspråkig läslust - Stockholms universitet

Hur ska projektledarna gå vidare? Nedan sätts barnboksprojektets läsfrämjande styrka och
framgångsfaktorer i relation till svagheter och behov av förbättring och utveckling, samt
möjligheter att ”generalisera” idén till exempelvis äldre barn eller andra språkgrupper.
”Rätt i tiden”
Tanken behöver förankras hos verksamhetsansvariga för förskola och skola. Både i intervjuer
och enkäter framgår betydelsen av chefernas insikt om att materialet faktiskt harmonierar med
hur deras uppdrag är formulerat dvs. att förskolan/skolan ska bidra till att minoritetsbarn ska
få möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål (jfr Lpfö 98, Lpo 94). En
tidigare verksamhetschef för förskolan bedömde att barnböcker på suryoyo bidrar till att
stärka modersmålet i förskolan exempelvis genom att här finns ett modersmålsmaterial som är
tillgängligt även för enspråkiga pedagoger.
I exempelvis Södertälje kommun, där barnböcker på suryoyo introducerats och prövats under
flera år finns, enligt denna evaluering, goda utsikter för vidare utvecklingsdialog vilket skulle
kunna bli en förebild för andra kommuner. Nuvarande utvecklingsledare och den tidigare
verksamhetschefen uttalar sig om att de ser barnboksmaterialets möjligheter ”att bearbeta
språken” respektive vara en betydelsefull ”aktion för modersmålet”. Den kompetensutveckling
som framgångsrikt bedrivits med stöd av ”Storstadssatsningen” i Södertälje har skärpt
uppmärksamheten på språk och lärande både i förskola/skola. Dessutom lanseras de tvåspråkiga
barnböckerna ”rätt i tiden” för att få stöd av nationella styrdokument som förordar
modersmål och tvåspråkig utveckling. Även de enkäter som spritts över landet avslöjar
motivation för tvåspråkig utveckling genom sagorna. Projektledarnas ambitioner är att
flerspråkiga pedagoger ska ges möjlighet att ändra sitt arbetssätt med stöd av barnboksmaterialet.
Lättillgängligt, utvecklingsbart och skolintroducerande
Sammanfattningsvis är styrkan i själva verket materialets lättillgänglighet för pedagoger,
föräldrar och andra intressenter. Enligt referensgruppens resonemang kan materialet dessutom
användas av alla pedagoger, oavsett språklig bakgrund. Därtill är böckerna förhållandevis
billiga i anskaffning, pga. att en bok av vardera översättningen används för en hel barngrupp.
Idén kan också mycket väl utvecklas och ”översättas” till andra språk och andra skolstadier.
En av förskolepedagogerna har överfört arbetssättet till arabiska barn, där hon själv översätter
samma barnbok som finns med cd på suryoyo, till arabiska. Hon önskar nu en cd-skiva med
arabisk översättning som nästa steg i projektet. Referensgruppen diskuterar också hur flera
”internationella” sagor, exempelvis Askungen och Snövit, skulle kunna översättas och
inspelas på flera språk. Varför inte vända på steken och även översätta ”syrianska” sagor till
svenska, resonerar pedagogerna. I dessa tankar finns stöd hos projektledarna som allvarligt
funderar på att göra sagor ur assyrisk/syriansk tradition synliga. Dessa skulle likväl kunna
”läsas” på både suryoyo och svenska och således nå även barn med svenska som modersmål.
Vidare uppstår frågan: Vad tillförs i språkutvecklingsarbetet om barnbokspaketet används i
skolan? Till styrkan adderas de skolintroducerande läsinlärningsförberedande faktorer som
visar sig i läslust, läsvanor, och läsförståelse, redan i förskolan genom bruk av tvåspråkig
litteratur. Den svaga länken är att ett antal assyrier/syrianer själva anser att suryoyo inte ska
användas i förskolan och skolan. Där är det svenska som gäller, deklarerar många föräldrar
(jfr Parszyk, 2003). Mer och mer luckras dock dessa låsta ställningstaganden upp, ju mer
forskning om tvåspråkighet som förs ut till pedagoger och föräldrar. Föräldrar som får ta del
av forskningsresultat, genom förskola/skola, förstår alltmer betydelsen av att barn som lär in
76