Tidigare studier visar att tillväxt, mätt som omsättning och antalet anställda,är viktiga mått för företag och inkubatorer. Signifikanta skillnader har kunnatuppvisas. När det gäller företagen i de 16 analyserade inkubatorerna ärdessa mycket unga (60,7 % är under 2,5 år, 28,5 % är mellan 3 och 4,5 år,4,6 % är mellan 5 och 6,5 år, 3,1 % är mellan 7 och 8,5 år och 3,1 % är över9 år). För att göra meningsfulla jämförelser måste vi minst ha en period <strong>av</strong>tre år för att kunna mäta en löpande tillväxt. Medelantalet anställda iföretagen är även ganska lågt, 3,59 personer.Hur väl är emellertid företagen motiverade för utveckling och tillväxt? Omföretagen inte är motiverade så kommer troligtvis inte inkubatorn att genågra effekter alls. Tre signifikanta utvalda variabler finns sedan tidigaremed i våra studier: Försäljningsökning (4,70), Hög vinst (3,97) och Ökning<strong>av</strong> antalet anställda (2,92) på skala 1-5, d v s företagens VD/managers är välmotiverade för tillväxt. Våra tidigare studier <strong>av</strong> teknik- och forskningsparkervisar även att VD/managers inom teknik- och forskningsparker är mermotiverade än VD/managers utanför teknik- och forskningsparker. Skatteintäkterindikerar även om samhället får tillbaka de pengar som investeras iverksamheten, vilket går att mäta på företagsnivå såsom vinstbeskattning,arbetsgivar<strong>av</strong>gifter, personalens källskatter och moms. Det är svårare attmätta de externa effekterna (indirekt) <strong>av</strong> verksamheten.8.2 Forskningsfråga 1 – företagsnivånSyftet med studien är att studera och utveckla <strong>indikatordimensioner</strong> förinkubatorer. För att uppnå syftet skall de effekter som inkubatorer har påsmåföretags entreprenörskap studeras och analyseras, d v s hur inkubatorernapåverkar ett företags möjligheter att utnyttja sin potential för tillväxtoch lönsamhet. <strong>Inkubatorer</strong> utgör mot denna bakgrund ett viktigt verktyg föratt öka kommersialiseringstakten <strong>av</strong> ny teknik. I <strong>Sverige</strong> har inkubatorverksamhetentidigare haft en nära koppling till teknik- och forskningsparkernasuppbyggnad. Den satsning som Innovationsbron genomför inom sitt NIPprogrambehandlar just frågor om erfarenhetsspridning och samverkan ochangreppssättet är att utifrån ett systemperspektiv utnyttja möjligheter ochidentifiera hinder för utvecklingen <strong>av</strong> det svenska inkubatorsystemet. Vad ärföljaktligen effekterna <strong>av</strong> sådana aktiviteter? Sett i detta sammanhang, såuppfyller inkubatorer olika behov för akademiskt och industriellt företagande,d v s en entreprenöriell miljö skapas för företagen. Forskningsfrågaett är:Hur påverkar inkubatorerna de lokaliserade små teknikbaserade företagensmöjligheter till utveckling?104
32,1 % (skala 4-5) <strong>av</strong> de inkuberade 131 företagen ansåg att möjligheten attlokalisera inom en inkubator hade betydelse eller mycket stor betydelse föratt överhuvudtaget starta företaget. Tidigare resultat visar att 68,7 procent<strong>av</strong> nystartade företag, som direkt lokaliserade inom en teknik- och forskningsparken,ansåg att möjligheten att lokalisera inom en teknik- och forskningsparkhade betydelse eller mycket stor betydelse för att överhuvudtagetstarta företagen. För inkubatorföretagen var siffran 61,1 procent (skala 2-5).Medelvärdet för inkubatorns positiva inverkan på företagets verksamhet är4,48 på en skala 1-5. 27 % <strong>av</strong> företagen har exempelvis aktörer från inkubatorni sin styrelse. Medelvärdet för inkubators betydelse för kapitalanskaffningär 3,02 på en skala 1-5 och 17 % <strong>av</strong> företagen har riskkapitalister i styrelsen,där 8,2 % <strong>av</strong> totalt eget kapital utgörs <strong>av</strong> riskkapital.Korrelationssamband fanns även mellan betydelsen <strong>av</strong> externt kapital förden fortsatta utvecklingen <strong>av</strong> företaget och om lokaliseringen i inkubatornpåverkat möjligheterna till kapitalanskaffning, mellan externt kapital generelltoch om lokaliseringen i inkubatorn påverkat möjligheterna till kapitalanskaffning,mellan om ägarförändringen på något vis är relaterad till lokaliseringeni inkubatorn och riskkapitalbolag, mellan om ägarförändringen pånågot vis är relaterad till lokaliseringen i inkubatorn och ny ägare senasteåret samt mellan ny ägare under senaste året och riskkapitalbolag. Sammanfattningsvisger kapitaldimensionen starkt stöd för småföretag att varalokaliserade i en inkubator.Riskkapital utgör emellertid en liten del <strong>av</strong> kapitalet för inkubatorföretagen.Det statliga stödet till företagen har under 6 år (från 1999 – 2005) ökat från3 % till 12,3 %. Nya ägare upplevs som viktigt och 32 % <strong>av</strong> företagen harunder senaste året fått nya ägare (Tidigare studier visar 40 %). Externt kapitalupplevs alltså som ganska viktigt (3,2 på en femgradig skala). Kontrollöver företaget anses vanligen vara <strong>av</strong> större betydelse än expansion. Försmåföretag inom teknik- och forskningsparker har 39,8 % <strong>av</strong> företagen fåttnya ägare under de senaste tre åren, jämfört med 26,8 % för småföretaglokaliserade utanför. För NIP-företagen var motsvarande siffra 32,0 procent.Andel företag som är missnöjda eller mycket missnöjda med kapitaltillgångenär 27,5 % för småföretag inom teknik- och forskningsparker mot23,3 % för småföretag lokaliserade utanför, jämfört med 30 % <strong>av</strong> företagen ibåda grupperna som var nöjda eller mycket nöjda med kapitaltillgången.Inom NIPs inkubatorer var 49,6 % missnöjda eller mycket missnöjda medkapitaltillgången. Trenden för grupperna är dock att kapitaltillgången kommeratt förbättras. Endast 12,6 % <strong>av</strong> småföretag inom teknik- och forskningsparkerrespektive 14,6 % för småföretag lokaliserade utanför samt19,9 % <strong>av</strong> NIPs företag, ansåg att framtida tillgång på kapital inte kommeratt vara tillfredsställt.105
- Page 1 and 2:
V I N N O V A A N A L Y SV A 2 0 0
- Page 3:
Inkubatorer i Sverige - analysav in
- Page 7 and 8:
Innehåll1 Inledning...............
- Page 9:
1 Inledning1.1 BakgrundDet senaste
- Page 12 and 13:
små teknikbaserade företag, är f
- Page 14 and 15:
Beroende på vilken utgångspunkt m
- Page 16 and 17:
Figur 1.1 Inkubatorn och dess dynam
- Page 18 and 19:
Förslag på metodik:• Alternativ
- Page 20 and 21:
När informationsinsamlingen är kl
- Page 22 and 23:
De tre viktigaste faktorerna som in
- Page 24 and 25:
strategiska position kan variera i
- Page 26 and 27:
och utvecklingarbete samt att rekry
- Page 28 and 29:
2.4 Teoretiska dimensioner i inneva
- Page 30 and 31:
Innovation och diffusion:För att o
- Page 32 and 33:
MacDonald (1987) menar att motivet
- Page 34 and 35:
Tillväxt1.2. 3.Figur 3.1 Kategorie
- Page 36 and 37:
är klara att lämna inkubatorn. Vi
- Page 38 and 39:
4 Metodval4.1 InledningI innevarand
- Page 40 and 41:
därmed dra nytta av att befinna si
- Page 42 and 43:
Den sista aspekten av mätproblem
- Page 44 and 45:
Tabell 4.2 Företagen inom inkubato
- Page 46 and 47:
Intervjuerna, som var sex till anta
- Page 48 and 49:
Enkäten följer nedanstående teor
- Page 50 and 51:
förändringens tjänst. En övergr
- Page 52 and 53:
inkubatorn möter behovet. Måtten
- Page 54 and 55:
undersökningsobjekt är emellertid
- Page 56 and 57: mellan rådgivning från aktörer i
- Page 58 and 59: forskarutbildning, 54 % är eller h
- Page 60 and 61: med 26,8 % för småföretag lokali
- Page 62 and 63: Tabell 5.5 visar betydelsen av olik
- Page 64 and 65: 65 % av marknaden är utanför Sver
- Page 66 and 67: Det nämndes även att om man logga
- Page 68 and 69: åde med hjälp av nyhetsbrev och m
- Page 70 and 71: dagliga aktiviteterna alltför myck
- Page 72 and 73: Den mest formaliserade delen av ink
- Page 74 and 75: också möjlighet, i synnerhet för
- Page 76 and 77: Utifrån detta kapitel framträder
- Page 78 and 79: 7 Initial analys av inkubatorersnyt
- Page 80 and 81: yggd för att passa sitt universite
- Page 82 and 83: Tabell 7.1 Organisationsförändrin
- Page 84: Tabell 7.4 Resurser, styrelse (Styr
- Page 87 and 88: inkubatornyttan än inkubator nr 6.
- Page 89 and 90: Tabell 7.10 Externt kapital (Exkap)
- Page 91 and 92: Tabell 7.13 Lärandeprocesser och k
- Page 93 and 94: Tabell 7.16 Samarbete med universit
- Page 95 and 96: argumenterar för att det går till
- Page 97 and 98: amson, 1975). Teece (1986) och Klof
- Page 99 and 100: 3.5362.5Mrfink2Medelinkubator1.510.
- Page 101 and 102: Tabell 7.26 Rang av nyttoeffektivit
- Page 103 and 104: detta markerade område, men vi vil
- Page 105: 8 Slutsatser och fortsatt forskning
- Page 109 and 110: 8.3 Forskningsfråga 2 - inkubatorn
- Page 111 and 112: Vi upplever inte att företagen var
- Page 113 and 114: Inkubatorerna kan kanske bättre ut
- Page 115 and 116: Tabell 8.2 Kommande analysbehovGrup
- Page 117 and 118: Man kan uttrycka det som så att DE
- Page 119 and 120: BilagorBilaga 1Bilaga 2Intervjumall
- Page 121 and 122: KunskapSkaffas resurserna i form av
- Page 123 and 124: ) Att hantera produktionsapparaten
- Page 125 and 126: c). Kommer kapitaltillgången de n
- Page 127 and 128: d) Har någon aktör inom inkubator
- Page 129 and 130: LitteraturförteckningAaboen, L., L
- Page 131 and 132: Brown, Marilyn A., T. Randall Curle
- Page 133 and 134: Delmar, F., Davidsson, P., och Gart
- Page 135 and 136: Gummesson, E., 1995, Truths and myt
- Page 137 and 138: Lindelöf, P. och Löfsten, H., 199
- Page 139 and 140: Mönsted, M.,1996, Science parks as
- Page 141 and 142: Segal Quince & Partners, 1985, The
- Page 143: Uzzi, B., 1997, Social structure an
- Page 146 and 147: VP 2005:0104 Produktionsteknik &For
- Page 148: VINNOVA är en statlig myndighetmed