Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Inkubatorerna kan kanske bättre utnyttja fokuseringen på tillväxtpolitikenoch behovet av kommersialisering av forskning. De empiriska betraktelsernavisade tyvärr på en ganska låg samverkan mellan inkubatorföretagoch universitet. Det finns flera möjligheter att öka interaktionen mellanInkubatorer/inkubatorföretag och universitet, såsom exempelvis speciellainrättningar som hanterar patent och licenser. Särskilda utbildningsprogramför certifiering och kompetensutveckling av affärsutveckling för nya teknikbaseradeföretag för att förstå processer vid nystart kan också komma företagentillgodo. Många företag anser att kapitaltillgången är ett problem ochetableringar av regionala sådd- och matchningsfonder kan vara en viktig deli arbetet.8.6 Indikatorer, olika grupperingar av inkubatorer ochanalysbehovVi har i analysen utgått från NIPs indikatordimensioner. Grupperingarnaoch indikatorerna Deal-flow, Team Building, Kompetensutveckling, Nätverk(entreprenöriella nätverk och affärsnätverk), investeringar och olikaindividuella indikatorer är analyserade på såväl företags- som inkubatornivå.Mätetalen skiljer sig dock en del från NIPs mätetal. Samma förhållandegäller för grupperingen avkastning med skatteintäkter från inkubatorföretagen,offentlig ROI med intäkter i förhållande till satsade offentliga medel.När det gäller grupperingarna tillväxt och avkastning med åtföljande indikatoreroch mätetal är tyvärr drygt 60 % av företagen för unga, d v s undertre år, för att genomföra tillförlitliga analyser i form av omsättning, antalanställda och lönsamhet. Tidigare studier, mellan 1994-1996 och mellan1996-1998 har dock klart visat signifikanta skillnader i tillväxt mellan företaglokaliserade i teknik- och forskningsparker och motsvarande företaglokaliserade utanför. Ingen skillnad i lönsamhet har dock observerats. Mätningarav tillväxtmått för inkubatorföretagen bör dock kunna utförasfr o m 2006.Då vi inte har kunnat mäta traditionella ekonomiska nyckeltal har vi iställetmätt den s k effekten av inkubatornyttan och nyttoeffektivitet av olikainsatser i två dimensioner, dels vad inkubatorn har bidragit med i vissadimensioner, dels vad företagen faktiskt har genomfört i de dimensionernaoch en s k nyttoeffektivitetsfront har därmed erhållits. Det har även varitmöjligt att sätta benchmarks, vilket NIPs grupperingar, indikatorer ochmätetal saknar. DEA-metoden gav oss sålunda möjlighet att empirisktkunna mäta och jämföra olika indikatordimensioner mellan inkubatorerna,även i icke-monetära mått. Metoden ger oss även möjligheten att kunnafölja upp effektiviteten inom de enskilda inkubatorerna. Utgångspunkten förprestationsmätningen kan sägas vara en slags input- och output-modell därman försöker mäta skillnaden mellan inkubatorns input och output. NIPs111