Views
2 years ago

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

8.5 Technology transfer

8.5 Technology transfer och konkurrensfördelar”Intellectual property rights”, patent och nya produkter är en stor del av universitet-industri-samverkan.För de flesta nya teknikbaserade småföretag,verksamma inom FoU, är framtagandet av nya produkter prioriterat. Santorooch Gopalakrishnan (2000) visade att förtroende, geografisk närhet ochflexibel universitetspolicy för “intellectuel property rights”, patent ochlicenser är starkt associerad med högre “technology transfer activities”.Bower (1993) påpekar att om universiteten vill öka samarbetsnivån medindustrin för att föra fram nya teknologier, så behövs större flexibilitet överdessa rättigheter. Ett annat viktigt påpekande gäller att i marknader sompräglas av hög dynamik och konkurrenskraft, kan en konkurrensfördel aldrigbli särskilt långvarig.Litteraturen relaterar särskilt till potentialen för samarbete med universitetför bättre ekonomisk prestation: Kommunikation, “knowledge transfer”,“information processing”, FoU-utrustning, grundforskning och tillämpadforskning. Vi argumenterar även för att teknikbaserade småföretag med“co-operative resources” kan förväntas ha en lite mer varaktig konkurrensfördelavseende teknologisk innovation – produktutveckling. Strategin föratt uppnå denna konkurrensmässiga fördel innefattar såväl vilken typ avbransch företaget skall verka inom och prestation (tillväxt och lönsamhet).Företag med vissa resurser kommer att ge företaget (och inkubatorn) enåtminstone tillfällig konkurrensfördel. För det nya teknikbaserade småföretagetfinns det flera olika sätt att öka Technology-Transfer-förmågan:• Genom start ups/spin offs, där företag startas som ett direkt resultat avFoU. När det gäller personernas bakgrund, vilka startade företagen inominkubatorerna, och därmed ett eventuellt behov av kompetensutveckling,så har 28 % av företagsgrundarna forskarutbildning, 54 % är eller harvarit anställa vid universitet eller högskola, 6 % har eller är anställda vidstatligt forskningsinstitut och 14 % vid en FoU-enhet vid ett företag(d v s avknoppningar). Avseende resultat från FoU-verksamhet i näringslivetoch dess betydelse för företagets start erhålls medelvärdet 2,7(år 1999: 2,64) på en femgradig skala.• Genom Licensiering/samarbete: Forskaren utnyttjar direkt det kommersiellavärdet av FoU. 75 % (1999 var siffran 58 %) av grundarna harvarit verksamma inom affärsverksamhet och 36 % (tidigare 24 %) harvarit verksamma inom marknadsföring och försäljning. Erfarenhet frånnäringslivet finns hos många grundare av inkubatorföretagen.• Genom konsultverksamhet, där forskare är involverade i att lösa specifikaoperationella problem, begränsade till vissa utvalda delar av enFoU-process. Siffrorna är dock låga för inkubatorföretagen (på en femgradigskala): Samarbete med konsulter (1,47), grundforskning (1,52),tillämpad forskning (1,72) och gemensamma FoU-projekt (1,68).110

Inkubatorerna kan kanske bättre utnyttja fokuseringen på tillväxtpolitikenoch behovet av kommersialisering av forskning. De empiriska betraktelsernavisade tyvärr på en ganska låg samverkan mellan inkubatorföretagoch universitet. Det finns flera möjligheter att öka interaktionen mellanInkubatorer/inkubatorföretag och universitet, såsom exempelvis speciellainrättningar som hanterar patent och licenser. Särskilda utbildningsprogramför certifiering och kompetensutveckling av affärsutveckling för nya teknikbaseradeföretag för att förstå processer vid nystart kan också komma företagentillgodo. Många företag anser att kapitaltillgången är ett problem ochetableringar av regionala sådd- och matchningsfonder kan vara en viktig deli arbetet.8.6 Indikatorer, olika grupperingar av inkubatorer ochanalysbehovVi har i analysen utgått från NIPs indikatordimensioner. Grupperingarnaoch indikatorerna Deal-flow, Team Building, Kompetensutveckling, Nätverk(entreprenöriella nätverk och affärsnätverk), investeringar och olikaindividuella indikatorer är analyserade på såväl företags- som inkubatornivå.Mätetalen skiljer sig dock en del från NIPs mätetal. Samma förhållandegäller för grupperingen avkastning med skatteintäkter från inkubatorföretagen,offentlig ROI med intäkter i förhållande till satsade offentliga medel.När det gäller grupperingarna tillväxt och avkastning med åtföljande indikatoreroch mätetal är tyvärr drygt 60 % av företagen för unga, d v s undertre år, för att genomföra tillförlitliga analyser i form av omsättning, antalanställda och lönsamhet. Tidigare studier, mellan 1994-1996 och mellan1996-1998 har dock klart visat signifikanta skillnader i tillväxt mellan företaglokaliserade i teknik- och forskningsparker och motsvarande företaglokaliserade utanför. Ingen skillnad i lönsamhet har dock observerats. Mätningarav tillväxtmått för inkubatorföretagen bör dock kunna utförasfr o m 2006.Då vi inte har kunnat mäta traditionella ekonomiska nyckeltal har vi iställetmätt den s k effekten av inkubatornyttan och nyttoeffektivitet av olikainsatser i två dimensioner, dels vad inkubatorn har bidragit med i vissadimensioner, dels vad företagen faktiskt har genomfört i de dimensionernaoch en s k nyttoeffektivitetsfront har därmed erhållits. Det har även varitmöjligt att sätta benchmarks, vilket NIPs grupperingar, indikatorer ochmätetal saknar. DEA-metoden gav oss sålunda möjlighet att empirisktkunna mäta och jämföra olika indikatordimensioner mellan inkubatorerna,även i icke-monetära mått. Metoden ger oss även möjligheten att kunnafölja upp effektiviteten inom de enskilda inkubatorerna. Utgångspunkten förprestationsmätningen kan sägas vara en slags input- och output-modell därman försöker mäta skillnaden mellan inkubatorns input och output. NIPs111

Elområden i Sverige. Analys av utveckling och konsekvenserna på ...
Upptäck det innovativa Sverige - Vinnova
Vinnova
SAMMANFATTNING av Sveriges deltagande i FP7 ... - Vinnova
Svensk innovationskraft - Vinnova
VINNOVA-nytt
Läs hela numret - Vinnova
Free download - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Läs hela numret - Vinnova
Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
SÃ¥ blir Sverigeattraktivare genom forskning och innovation - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
VINNOVA-nytt #5.2012
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Free download - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Utmaningsdriven innovation - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Inbjudan och program - Vinnova
Myt och verklighet i forskningspolitiken - Vinnova
innehåll #2· 2006 - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN I STOCKHOLM ...
NRA Flyg 2010 - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Idékatalog - Sociala innovationer för äldre - Vinnova
PÃ¥ spaning efter innovationssystem - Vinnova
2007:08 Metod för riskinventering/analys i det ... - Avfall Sverige