Views
2 years ago

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

MacDonald (1987) menar

MacDonald (1987) menar att motivet för att skapa inkubatorer/teknik- ochforskningsparker relaterar till framgången för de företag som är lokaliserade.Framgången mäts som ett skapat ekonomiskt mervärde i termer avökning av antalet anställda, omsättning och lönsamhet. Även om strukturernahos olika teknik- och forskningsparker/inkubatorer för att skapa mervärdetvarierar något, så skiljer sig inte målen. Den formella strukturen somman försöker bygga upp innefattar funktioner för nätverksbyggande, därkapitalförsörjning, managementfunktioner, rådgivning, nätverksbyggande,kontakter med universitet och högskolor och utbildning, är viktiga.Vad gäller kapitalförsörjning har större teknik- och forskningsparker/-inkubatorer egna bolag eller har ett utvecklat samarbete med olikafinansiärer, både statliga och privata. Privata investerare söker sig i dessutomi allt högre grad till systemen. Det går att anta att systemen attraherarkapital utifrån tre olika dimensioner; man har funktioner som hjälper till attsöka finansiering, genom att företagen inom teknik- och forskningsparker/-inkubatorer via sin högteknologiska profil attraherar kapitalplacerare samtgenom imageeffekter.En utbyggd teoriram förväntas skapa en norm för analysen och därmed engrund för en mera långtgående analys om orsaks- och verkansamband. Omfokus skiftar från traditionellt synsätt för hur teknik- och forskningsparker/-inkubatorer har studerats till entreprenöriell teori, så ges helt andra teoretiskaoch metodologiska förutsättningar. I småföretag är företaget i storutsträckning enskilt individberoende, vilket innebär att man studerar företagur individnivå och inte utifrån klassiska produktionsfunktioner i vanligmening (input/output-modeller).30

3 Forskningsfrågor och syfte3.1 Formulering av forskningsfrågorI den neo-klassiska skolan är vinstmaximering grunden för företagets rationellahandlande. Här är det vinstgenerering, lönsamhet och organisationerstillväxt som är utgångspunkterna för mätningar om företagets tillväxt. Penrose(1959) och Baumol (1993) menar att på grund av bristande rationalitet,så kommer företaget att anta andra maximeringskriterier. Van der Ven(1993) menar att det är ökningen av antalet anställda som indikerar företagetstillväxt. Alla måtten är logiska, men det är även en fråga om företagetsavvägningar av kort- och långsiktiga mål. Det är exempelvis inte troligt attföretaget kommer att anställa om inte försäljningen ökar (Lindelöf och Löfsten,2005).Zahra (1991) menar att det alltid kommer att finnas en interaktion mellanolika mått. Företaget kommer att tvingas att göra avvägningar mellan kortsiktigvinst och långsiktig tillväxt på marknader och internt i företaget, vilketinnebär att en studie om exempelvis entreprenörskap måste innefattaflera varianter när den empiriska tillväxtkurvan är diskontinuerlig (dynamisk).Företag med hög vinst, men med låg tillväxt under en period, kaninte uteslutas i en undersökning av entreprenörskap, när ett begränsattidsintervall av företagens utveckling studeras, d v s under en handfull år.Den andra delen av kritiken utgår ifrån att teoriuppbyggnad och motiveringarav använd metod oftast är bristfällig vad gäller undersökningar omkausala samband mellan orsaker av småföretags tillväxt och lönsamhet. Såär också fallet med studier av småföretag inom inkubatorer, där disciplinengenerellt verkar ha dylika problem (Lindelöf och Löfsten, 2005).Nedanstående Figur 3.1 visar tre olika kategorier och utvecklingslinjer avindustriell utveckling (Lindelöf och Löfsten, 2005): Inkubatorer, kluster ochindustriella distrikt. Utvecklingslinjen är således inkubator -> kluster ->industriellt distrikt. En motsats behöver inte råda mellan dessa tre olikakategorier, utan tanken är att kategorierna skall komplettera varandra övertiden. I ett samhällsperspektiv är ständig förnyelse av betydelse där “gamla”industrier fasas ut eftersom de ej är tillräckligt konkurrenskraftiga. Idén äratt inkubatorn skall spela en viktig roll särskilt i initialskedet (start ochöverlevnad). Ett problem, som uppmärksammats i tidigare studier, är attvissa företag avstannar i utvecklingen (Lindelöf och Löfsten, 2005).31

Elområden i Sverige. Analys av utveckling och konsekvenserna på ...
Upptäck det innovativa Sverige - Vinnova
SAMMANFATTNING av Sveriges deltagande i FP7 ... - Vinnova
Svensk innovationskraft - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Free download - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Free download - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Utmaningsdriven innovation - Vinnova
SÃ¥ blir Sverigeattraktivare genom forskning och innovation - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Inbjudan och program - Vinnova
Myt och verklighet i forskningspolitiken - Vinnova
innehåll #2· 2006 - Vinnova
NRA Flyg 2010 - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
2007:08 Metod för riskinventering/analys i det ... - Avfall Sverige
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR - Hela elmarknaden i ... - Vinnova
PÃ¥ spaning efter innovationssystem - Vinnova
Informationssamhället - åter till framtiden - Vinnova
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
Göteborgsandan in i biomedicin Göteborgsandan in i ... - Vinnova