Den empiriska datan i tidigare studier ger även uttryck för att småföretaginom teknik- och forskningsparker samarbetar i högre utsträckning meduniversitet/högskola än småföretag lokaliserade utanför: 67 % för småföretageninom teknik- och forskningsparker mot 51 % för småföretaglokaliserade utanför. För NIP-företagen var andelen 66 %, d v s ganskalikartade siffror. Vi kan även klart se att det finns samband mellan organisationsförändringarinom företaget och koppling till aktörer inom inkubatorerna.27 % <strong>av</strong> företagen ansåg att inkubatorn har hjälpt till med att generera deförsta kunderna och medelvärdet för inkubators betydelse för sina förstakunder är 2,33 på en skala 1-5. Medelvärdet för inkubators betydelse förexport är 1,22 på en skala 1-5, men då exporterar långifrån alla företag.Export är ett exempel på där inkubatorerna generellt kan öka insatserna.Korrelationssamband fanns dock mellan Export – Övriga världen och omlokaliseringen i inkubatorn haft någon betydelse för att exportera, mellanExport – Övriga Europa och om lokaliseringen i inkubatorn haft någonbetydelse för att exportera, samt mellan Export – Norden utom <strong>Sverige</strong> ochom lokaliseringen i inkubatorn haft någon betydelse för att exportera.När det gäller affärsnätverken är tidigare signifikanta variabler kontaktermed revisorer, banker, konsulter, advokater, d v s externa kontakter och VDinom andra inkubatorföretag. På en skala på 1-5 så ligger dock medelvärdena,liksom tidigare, ganska lågt, runt 2. Synergieffekter, d v s om det förekommersamarbete mellan företag inom inkubatorn med <strong>av</strong>seende på produktion,forskning och utveckling, administration och marknadsföring/försäljning,så är medelvärdena för samarbete om marknadsföring 1,33 på enskala 1-5, d v s låga. Datan visar (fyra utvalda variabler sedan tidigare, d v s<strong>av</strong> betydelse) att samarbete mellan företag inom inkubatorn om produktionär låg (1,62), samarbete mellan företag inom inkubatorn om administrationär låg (1,70), gemensamma FoU-projekt är låg (1,32) och samarbete mellanandra företag inom inkubatorn om FoU, också är låg (1,18). Medelvärdenaär alltså låga och slutsatsen är att de lokaliserade företagen inte utnyttjar desamarbetsmöjligheter som lokaliseringen kan tänkas erbjuda.Vi kan här dra slutsatsen att inkubatorerna påverkar företagen positivt påflera sätt, men att det även finns flera områden där inkubatorerna kan ökainsatserna, exempelvis att i större utsträckning hjälpa till med export. Teknikbaseradesmåföretag exporterar nämligen i betydligt större utsträckningän andra småföretag. När det gäller de inkuberade företagens exportmöjligheterfinns emellertid samband mellan deras förmåga att exportera ochlokaliseringen i en inkubator. Det finns klara samband mellan effekter <strong>av</strong>extern kapitalanskaffning och lokalisering i en inkubator. Samband finnsäven mellan extern kapitalanskaffning i form <strong>av</strong> riskkapitalister och lokaliseringi en inkubator.106
8.3 Forskningsfråga 2 – inkubatornivånFör såväl stora som små företag är frågan central om hur man skall kunnaförbättra prestationerna, vilket är en <strong>av</strong> de viktigaste strategiska uppgifternaför såväl företaget som samhället. <strong>Inkubatorer</strong>na skall understödja de lokaliseradesmåföretagen inom olika dimensioner och frågan om hur man skallmäta inkubatorernas prestationer blir naturlig i sammanhanget och forskningsfrågatvå är:Inom vilka <strong>indikatordimensioner</strong> bör inkubatorer jämföras och rangordnas?Fallstudierna i kapitel sex skall bl a indikera om inkubatorerna har funktionerför resursförmedling/koordination. Det finns vanligen skillnader mellaninkubatorer i hur man organiserar sina inkubatoraktiviteter, vilket försvåraren jämförande analys. Det finns också skillnader vid inkubatorer lokaliseradevid de större universiteten och de som är lokaliserade vid de mindrehögskolorna. De olika inkubatorerna uppvisar naturligtvis skillnader sinsemellan,men det övergripande målet är dock densamma, d v s att stödja nyateknikbaserade företags tillkomst och utveckling.För att göra jämförelser mellan olika verksamheter och även effektivitetsmätningar,har DEA (Data Envelopment <strong>Analys</strong>is) blivit en i princip allmäntaccepterad metod. Forskaren bör helst, innan datainsamling sker, bestämm<strong>av</strong>ariabler och insamling <strong>av</strong> data innan analysen genomförs. Att hitta likartadeverksamheter och aggregeringsnivå, är samma för alla typer <strong>av</strong> effektivitetsjämförelser.I vårt fall erhålls effektivitetsmåttet, som en nyttoeffektivitetsfront.Nyttoeffektivitetsfronten fås genom kombinationer <strong>av</strong> inkubatorerseffekt och hur företagen genomfört exempelvis komplettering <strong>av</strong> sin management-utbildning.Vi för då in två dimensioner, dels vad företagen genomfört,dels inkubatorernas effekt i just den dimensionen.Vi visade även att DEA-metoden kan vara ett lämpligt angreppssätt i enbenchmarking-process. Benchmarkingprocessen har främst syftat till attfinna och visa skillnader i prestation mellan de olika inkubatorerna. I enbenchmarkingprocess bör även ingå att hitta orsaker till skillnader i prestationoch även att lära (”benchlearning”) från bättre presterande inkubatorer.Vi satte således i processen olika ”benchmarks”, där den s k medelinkubatornbefinner sig, och identifierade även det område med de mest effektivainkubatorerna. Inom dessa få utvalda dimensioner befann sig fyra inkubatorer,som i just dessa få utvalda prestationer, enligt de ingående företagen,presterar något bättre än övriga inkubatorer. Vi har heller inte viktat de olikadimensionerna, vilket kan vara en möjlig väg att gå. Det är emellertid svårtatt i detta initiala skede exakt veta i vilka dimensioner som man skall sökaför bättre prestation.107
- Page 1 and 2:
V I N N O V A A N A L Y SV A 2 0 0
- Page 3:
Inkubatorer i Sverige - analysav in
- Page 7 and 8:
Innehåll1 Inledning...............
- Page 9:
1 Inledning1.1 BakgrundDet senaste
- Page 12 and 13:
små teknikbaserade företag, är f
- Page 14 and 15:
Beroende på vilken utgångspunkt m
- Page 16 and 17:
Figur 1.1 Inkubatorn och dess dynam
- Page 18 and 19:
Förslag på metodik:• Alternativ
- Page 20 and 21:
När informationsinsamlingen är kl
- Page 22 and 23:
De tre viktigaste faktorerna som in
- Page 24 and 25:
strategiska position kan variera i
- Page 26 and 27:
och utvecklingarbete samt att rekry
- Page 28 and 29:
2.4 Teoretiska dimensioner i inneva
- Page 30 and 31:
Innovation och diffusion:För att o
- Page 32 and 33:
MacDonald (1987) menar att motivet
- Page 34 and 35:
Tillväxt1.2. 3.Figur 3.1 Kategorie
- Page 36 and 37:
är klara att lämna inkubatorn. Vi
- Page 38 and 39:
4 Metodval4.1 InledningI innevarand
- Page 40 and 41:
därmed dra nytta av att befinna si
- Page 42 and 43:
Den sista aspekten av mätproblem
- Page 44 and 45:
Tabell 4.2 Företagen inom inkubato
- Page 46 and 47:
Intervjuerna, som var sex till anta
- Page 48 and 49:
Enkäten följer nedanstående teor
- Page 50 and 51:
förändringens tjänst. En övergr
- Page 52 and 53:
inkubatorn möter behovet. Måtten
- Page 54 and 55:
undersökningsobjekt är emellertid
- Page 56 and 57:
mellan rådgivning från aktörer i
- Page 58 and 59: forskarutbildning, 54 % är eller h
- Page 60 and 61: med 26,8 % för småföretag lokali
- Page 62 and 63: Tabell 5.5 visar betydelsen av olik
- Page 64 and 65: 65 % av marknaden är utanför Sver
- Page 66 and 67: Det nämndes även att om man logga
- Page 68 and 69: åde med hjälp av nyhetsbrev och m
- Page 70 and 71: dagliga aktiviteterna alltför myck
- Page 72 and 73: Den mest formaliserade delen av ink
- Page 74 and 75: också möjlighet, i synnerhet för
- Page 76 and 77: Utifrån detta kapitel framträder
- Page 78 and 79: 7 Initial analys av inkubatorersnyt
- Page 80 and 81: yggd för att passa sitt universite
- Page 82 and 83: Tabell 7.1 Organisationsförändrin
- Page 84: Tabell 7.4 Resurser, styrelse (Styr
- Page 87 and 88: inkubatornyttan än inkubator nr 6.
- Page 89 and 90: Tabell 7.10 Externt kapital (Exkap)
- Page 91 and 92: Tabell 7.13 Lärandeprocesser och k
- Page 93 and 94: Tabell 7.16 Samarbete med universit
- Page 95 and 96: argumenterar för att det går till
- Page 97 and 98: amson, 1975). Teece (1986) och Klof
- Page 99 and 100: 3.5362.5Mrfink2Medelinkubator1.510.
- Page 101 and 102: Tabell 7.26 Rang av nyttoeffektivit
- Page 103 and 104: detta markerade område, men vi vil
- Page 105 and 106: 8 Slutsatser och fortsatt forskning
- Page 107: 32,1 % (skala 4-5) av de inkuberade
- Page 111 and 112: Vi upplever inte att företagen var
- Page 113 and 114: Inkubatorerna kan kanske bättre ut
- Page 115 and 116: Tabell 8.2 Kommande analysbehovGrup
- Page 117 and 118: Man kan uttrycka det som så att DE
- Page 119 and 120: BilagorBilaga 1Bilaga 2Intervjumall
- Page 121 and 122: KunskapSkaffas resurserna i form av
- Page 123 and 124: ) Att hantera produktionsapparaten
- Page 125 and 126: c). Kommer kapitaltillgången de n
- Page 127 and 128: d) Har någon aktör inom inkubator
- Page 129 and 130: LitteraturförteckningAaboen, L., L
- Page 131 and 132: Brown, Marilyn A., T. Randall Curle
- Page 133 and 134: Delmar, F., Davidsson, P., och Gart
- Page 135 and 136: Gummesson, E., 1995, Truths and myt
- Page 137 and 138: Lindelöf, P. och Löfsten, H., 199
- Page 139 and 140: Mönsted, M.,1996, Science parks as
- Page 141 and 142: Segal Quince & Partners, 1985, The
- Page 143: Uzzi, B., 1997, Social structure an
- Page 146 and 147: VP 2005:0104 Produktionsteknik &For
- Page 148: VINNOVA är en statlig myndighetmed