Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

amson, 1975). Teece (1986) och Klofsten m fl. (1998) anser att för ett framgångsriktlitet företag krävs att man integrerar kompletterande resurser förutvecklande av stordrift, internationalisering och försäljning. Att utvecklaoch integrera kompletterande resurser tar tid och kräver särskilda insatser avkapital och personal. Inkubatorer antas ha utvecklat nätverk och understödssystemför att kompensera för ovanstående brister, se t ex, Westhead ochStorey (1995), Westhead (1997), Lindelöf och Löfsten (1999), Lindholm-Dahlstrand och Wikström (1998) och Ferguson (1999).Miljön kan vara understödjande, vilket är syftet med inkubatorer, eller motverkande.Industriella aspekter som dynamik, och ”hostility” spelar in. Vande Ven (1993) redovisar från ett makro-perspektiv för hur enterprenöriellamiljöer skapas, vilket inte hindrar att diskussionen förs på mikro-/företagsnivå när inkubatorer utgörs av ”subsets” av den makro-ekonomiskamiljön, d v s de faktorer som har en positiv påverkan på makro-ekonomisknivå, också är positiva faktorer på subsets-nivå. De positiva faktorerna antasförstärkas i inkubatormiljön. Den entreprenöriella miljön på makro-ekonomisknivå enligt Lindelöf och Löfsten (1999) innehåller följande:Institutionella arrangemang• Legitimitet och skapande av förtroende• Governance (normer, regler, reglering och lagar)• TeknologistandardResursutveckling• Vetenskaplig/teknologisk forskning• Finansiering och försäkring• HumankapitalUnderstödsfunktioner• Teknologiska utvecklingsfunktioner: forskning och utveckling, provning,marknadsföring och produktion• Innovationsnätverk/kanaler för resursöverföring: forskning, finansiering,arbetskraft• (effektivt utnyttjande av "public goods"), försäljnings- och distributionskanaler• Skapande av marknader och konsumentefterfråganFrågan är om inkubatorer skapar entreprenöriell miljö på mikro-/företagsnivå? Stinchom (1965) menar att teknisk kunskap inte är någon95