Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

More documents

Recommendations

Info

Vi har i Figur 8.1 skisserat på fyra olika typer av inkubatorer, med medelinkubatornmitt i. De fyra olika grupperingarna av inkubatorerna blir:1 Inkubatorn ger här bra input/nytta2 Inkubatorn skapar hög nytta, men lider av resursbrist3 Inkubatorn underpresterar4 Tveksamt om inkubatorn har några effekter, men kan fungera hyggligtändåMålsättningen är följaktligen att flytta underpresterande inkubatorer motnyttoeffektivitetsfronten, där exempelvis nätverk och lärandeprocesserutvecklas över tiden (5). Kommande analys bör då visa hur inkubatorerna iruta 3 och 4 bör öka sin nyttoeffektivitet och förflytta sig uppemot nr 5.Syftet blir att genom kvantitativa mätningar och genom fallstudier studerarörelser samt hur underliggande strukturer utvecklas.Figur 8.1 Olika typer av inkubatorer114
Man kan uttrycka det som så att DEA väl kan integreras med moderna koncept,såsom Benchmarking och Balanced Scorecard. Vi kan även och harsatt, lämpliga benchmarks i den initiala DEA-analys som genomförts ikapitel 7. Den moderna styransatsen sätter även allt större tilltro vidanvändningen av icke-monetära data och inom Balanced Scorecard är detfaktiskt även en klart uttalad del av mätningen. Kaplan och Norton (1996)gör en beskrivning av "The Balanced Scorecard", vilket är en "nytt" sätt attbedriva förändringsarbete och utveckla nyckeltal för verksamheten. Det ärhär brukligt att dela in måtten i dels kort- och långsiktiga mått, dels finansiellaoch icke-finansiella mått. I "the Balanced Scorecard" finns fyra olikavisioner och strategier: "Financial", "Customer", Internal Business Process"och "Learning and Growth". Tankegången är att företaget eller organisationenskall kunna kombinera och finna länkar till finansiell planering ochkopplingen till strategiska mål. Den ökade globaliseringen innebär ju att enny konkurrenssituation har uppstått. Den ökade konkurrensen innebär ävenatt en ständig utveckling är nödvändig. En konkret metod för ekonomiskstyrning benämnes alltså Balanced Scorecard (BSC), eller det balanseradestyrkortet. BSC är idag flitigt använt inom såväl näringslivet som inomoffentlig förvaltning och olika organisationer. Kompetensutveckling,arbetsmetoder och kundbemötande är exempel på företeelser som inte återfinnsi balans- och resultaträkningen, men som likväl är av avgörandebetydelse om ett företag skall kunna expandera, eller ens existera. Dessatillgångar kan i de allra flesta fall inte värderas i termer av kronor och ören.Den främsta orsaken till att använda Balanced Scorecard är dock att detmöjliggör en översättning av företagets strategi till konkreta handlingsplaner.Varje medarbetare kan då se till att dess arbetsuppgifter ligger i linjemed företagets övergripande målbild.Kaplan och Norton är tydliga med att det krävs både koppling och balansmellan de olika perspektiven. Med koppling avses tydliga orsak-verkansambandmellan olika prestationsmått i skilda perspektiv. Det måste varatydligt vad som påverkar vad för att man skall kunna analysera problemet.Ett sämre resultat inom den finansiella delen kan ha orsakats av missnöjdakunder, vilket i sin tur beror på dåliga interna affärsprocesser. Företaget kansätta upp tydliga orsak-verkan-samband och man kan därmed få en bild avproblemet. Det bör även vara en god blandning av s k resultatmått och drivandeprestationsmått. Ett, för metoden, genomgående tema är balansenmellan olika mål och mått. Det är viktigt att en balans uppnås med avseendepå lång- och kortsiktiga mål, finansiella och icke-finansiella mätetal, resultatmåttoch drivande prestationsmått, externa och interna perspektiv samthårda och mjuka mätetal.115
Page 1 and 2:
V I N N O V A A N A L Y SV A 2 0 0
Page 3:
Inkubatorer i Sverige - analysav in
Page 7 and 8:
Innehåll1 Inledning...............
Page 9:
1 Inledning1.1 BakgrundDet senaste
Page 12 and 13:
små teknikbaserade företag, är f
Page 14 and 15:
Beroende på vilken utgångspunkt m
Page 16 and 17:
Figur 1.1 Inkubatorn och dess dynam
Page 18 and 19:
Förslag på metodik:• Alternativ
Page 20 and 21:
När informationsinsamlingen är kl
Page 22 and 23:
De tre viktigaste faktorerna som in
Page 24 and 25:
strategiska position kan variera i
Page 26 and 27:
och utvecklingarbete samt att rekry
Page 28 and 29:
2.4 Teoretiska dimensioner i inneva
Page 30 and 31:
Innovation och diffusion:För att o
Page 32 and 33:
MacDonald (1987) menar att motivet
Page 34 and 35:
Tillväxt1.2. 3.Figur 3.1 Kategorie
Page 36 and 37:
är klara att lämna inkubatorn. Vi
Page 38 and 39:
4 Metodval4.1 InledningI innevarand
Page 40 and 41:
därmed dra nytta av att befinna si
Page 42 and 43:
Den sista aspekten av mätproblem
Page 44 and 45:
Tabell 4.2 Företagen inom inkubato
Page 46 and 47:
Intervjuerna, som var sex till anta
Page 48 and 49:
Enkäten följer nedanstående teor
Page 50 and 51:
förändringens tjänst. En övergr
Page 52 and 53:
inkubatorn möter behovet. Måtten
Page 54 and 55:
undersökningsobjekt är emellertid
Page 56 and 57:
mellan rådgivning från aktörer i
Page 58 and 59:
forskarutbildning, 54 % är eller h
Page 60 and 61:
med 26,8 % för småföretag lokali
Page 62 and 63:
Tabell 5.5 visar betydelsen av olik
Page 64 and 65:
65 % av marknaden är utanför Sver
Page 66 and 67: Det nämndes även att om man logga
Page 68 and 69: åde med hjälp av nyhetsbrev och m
Page 70 and 71: dagliga aktiviteterna alltför myck
Page 72 and 73: Den mest formaliserade delen av ink
Page 74 and 75: också möjlighet, i synnerhet för
Page 76 and 77: Utifrån detta kapitel framträder
Page 78 and 79: 7 Initial analys av inkubatorersnyt
Page 80 and 81: yggd för att passa sitt universite
Page 82 and 83: Tabell 7.1 Organisationsförändrin
Page 84: Tabell 7.4 Resurser, styrelse (Styr
Page 87 and 88: inkubatornyttan än inkubator nr 6.
Page 89 and 90: Tabell 7.10 Externt kapital (Exkap)
Page 91 and 92: Tabell 7.13 Lärandeprocesser och k
Page 93 and 94: Tabell 7.16 Samarbete med universit
Page 95 and 96: argumenterar för att det går till
Page 97 and 98: amson, 1975). Teece (1986) och Klof
Page 99 and 100: 3.5362.5Mrfink2Medelinkubator1.510.
Page 101 and 102: Tabell 7.26 Rang av nyttoeffektivit
Page 103 and 104: detta markerade område, men vi vil
Page 105 and 106: 8 Slutsatser och fortsatt forskning
Page 107 and 108: 32,1 % (skala 4-5) av de inkuberade
Page 109 and 110: 8.3 Forskningsfråga 2 - inkubatorn
Page 111 and 112: Vi upplever inte att företagen var
Page 113 and 114: Inkubatorerna kan kanske bättre ut
Page 115: Tabell 8.2 Kommande analysbehovGrup
Page 119 and 120: BilagorBilaga 1Bilaga 2Intervjumall
Page 121 and 122: KunskapSkaffas resurserna i form av
Page 123 and 124: ) Att hantera produktionsapparaten
Page 125 and 126: c). Kommer kapitaltillgången de n
Page 127 and 128: d) Har någon aktör inom inkubator
Page 129 and 130: LitteraturförteckningAaboen, L., L
Page 131 and 132: Brown, Marilyn A., T. Randall Curle
Page 133 and 134: Delmar, F., Davidsson, P., och Gart
Page 135 and 136: Gummesson, E., 1995, Truths and myt
Page 137 and 138: Lindelöf, P. och Löfsten, H., 199
Page 139 and 140: Mönsted, M.,1996, Science parks as
Page 141 and 142: Segal Quince & Partners, 1985, The
Page 143: Uzzi, B., 1997, Social structure an
Page 146 and 147: VP 2005:0104 Produktionsteknik &For
Page 148: VINNOVA är en statlig myndighetmed
show all

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?