Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

Om barnet skriver Rousseau bland annat:…Barnet ska varken visa djurets eller den vuxna människans karaktär, detska helt enkelt vara ett barn, det ska känna sin svaghet, men inte lida av dendet ska vara beroende, men inte i slavisk lydnad, det ska begära, men intebefalla. Det är endast beroende av andra på grund av sina behov, och därföratt andra bättre än det själv förstår att bedöma vad som är menligt ellernyttigt, vad som skadar eller gagnar deras liv. Ingen, inte ens fadern har rättatt befalla ett barn något, som inte är till någon nytta för det… (s. 70).Barnets roll i samhället har varierat under historien men också beroende av i vilkensamhällsklass det kommit att växa upp. För de mindre välbeställda familjerna var detlänge självklart att barnen deltog i en produktionsenhet där samtliga familjemedlemmarvar viktiga för familjens överlevnad. Ser vi till svenska förhållanden var detexempelvis vanligt att de fattigaste barnen i tidig ålder skickades hemifrån för atttjänstgöra som piga eller dräng hos någon bättre bemedlad bondefamilj. Under 1800-talet i takt med industrialismens genombrott i Sverige sysselsattes barn även inomindustrin. Barnarbetet kunde återfinnas inom områden som tobakstillverkning, glasbrukoch sågverksindustrin. I Sverige förbjöds barnarbete för barn under tolv år 1846 menmed dålig efterlevnad vilket resulterade i en skärpt lagstiftning 1881. Efterhand avtogbarnarbetet delvis på grund av den debatt som rådde kring barnens skolgång, och attderas religiösa och moraliska uppfostran försummades. Anledningen till att barnarbetetkom att upphöra har flitigt diskuterats och Norborg (1993) skriver: – om till följd avhumanitära idéer, lagstiftning eller teknologins framsteg är omtvistat (s.19).Industrialismen innebar också att de kvinnor som tvingades ta ansvar för sin egen ellerfamiljens försörjning fann den i lönearbetet inom industrin. Detta medförde att ett stortantal barn inte hade någon form av tillsyn. Att detta var ett växande samhällsproblemkan man bland annat utläsa av att det 1886 tillsattes en s.k. ligapojkskommitté (a. a).Under den period som industrialismen utvecklades kom också de mindre positivasidorna att belysas och lyftas fram i ljuset då de utsatta barnens situation framstod somalltmer ohållbar. Framför allt de yngre barnens socialt ansträngda position kom allt meratt diskuteras i filantropiska kretsar och insikten om att något måste göras blev alltmertydlig för den växande skaran av socialt och politiskt engagerade människor. Ett led idessa åtgärder var att starta den verksamhet som kom att kallas barnkrubbor där tankenvar att de yngre barnen skulle kunna erhålla någon form av tillsyn och också gärna varamoraliskt fostrande.Under den senare delen av 1800-talet startades den första kindergarten en merpedagogisk inriktad verksamhet med inspiration hämtad från Fröbeltraditionen iTyskland. Friedrich Fröbel är den som i allmänhet brukar betraktas somFröbeltraditionens anfader även om det som Johansson (1994) påpekar aldrig harfunnits någon ren Fröbelpedagogik utan endast en rik tradition i upphovsmannens anda.Fröbelpedagogiken kom att byggas på tankegångar som att barnen var födda goda ochgenom uppfostran, skulle det gudomliga i människan utvecklas, klarläggas och blimedvetet inom henne. Fröbel var också påverkad av den tidiga romantiken och ansågatt Guds skaparkraft tydligt visar sig i naturen. I dagens förskola kan man se flerainslag som går tillbaka till honom bland annat den fria leken och utevistelsen som än idag är centrala inslag. Dagsprogrammet i barnträdgården präglades av aktivitet ochbarnen lekte ofta fritt (Wallström, 1992). Fröbel förespråkade en utvecklingspedagogik4