Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

More documents

Recommendations

Info

______________________________________________________________________Modell för tolkningsprocess1. Det första steget var att förutsättningslöst jämföra hela materialet från de bäggeförskolorna och undersöka eventuella likheter och därefter eventuella skillnader mellanbarnens lek, interaktion och vardagliga sammanhang.Jämförelse, skillnader – likheter2. Steg två har varit att utifrån utvalda nyckelord och teorier göra sammajämförelse för att få en mer genomgripande analys.Analys utifrån nyckelord – teorier3. Det sista och tredje steget har varit att utifrån de båda jämförelserna ytterliggareprocessa hela materialet och bearbeta detta till en helhet i den del som jag kallar analysav resultat.ProcessAnalys av ResultatFigur 3.____________________________________________________________________________36
9.6 Validitet och reliabilitetBegreppen validitet och reliabilitet är ofta två viktiga begrepp i forskningssammanhang.Validitet är ett begrepp som till största delen hör ihop med det som brukarbenämnas som kvalitativa studier. I denna studie med sin kvalitativa ansats harvaliditetsbegreppet varit något som jag vid flera tillfällen funderat och reflekterat över.Holme och Solwang (1996) menar att validiteten (giltighet) är inte något störrebekymmer att uppnå i en kvalitativ studie. Närheten till undersökningsobjektet eller iförekommande fall objekten bidrar till validiteten. Det ska inte tolkas som att det skullevara problemfritt. Det kan uppstå situationer där forskaren inte förstått eller missuppfattatolika situationer. Närheten till det område som ska studeras kan ställa tillproblem i och med att deltagare kanske skapar situationer eller beteenden som inteskulle uppstå om forskaren inte fanns på plats.Genom att noggrant beskriva hur jag gått tillväga och hur jag tänkt utifrån val avmetoder och ansats har jag försökt stärka validiteten på studien. Jag var intresserad avatt skapa mig en uppfattning om hur den sociala samvaron, interaktionen och leken serut på två förskolegårdar. Utifrån mina frågeställningar har jag valt att åskådliggöraolika exempel på barnens interaktion, lek och hur konflikter har uppstått och hanterats.Genom att exemplifiera olika händelser har jag försökt stärka validiteten på undersökningenäven om urval och händelser naturligtvis alltid handlar om forskarens urval.9.7 Etiska övervägandenAtt få förtroendet att komma ut och följa barn och personal ute i deras vardag ställerkrav på att man som forskare tar stor hänsyn till etiska aspekter som kan uppstå i olikasammanhang. Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2002) har ställtupp ett antal kriterier för olika forskningssammanhang men det tillkommer alltid ettslutligt och individuellt ansvar för den enskilda forskaren att ta ställning till och prövarelevansen i vilka metoder som kan användas och vad som slutligen publiceras.Kvale (1997) menar att etiska koder och teorier sällan anvisar bestämda lösningar ochnormer i enskilda fall och undersökningar utan forskaren måste hela tiden vara uppmärksaminför de etiska problemställningar som kan uppstå.Jag har noga prövat, diskuterat och värderat de händelser jag valt att ta med i dennauppsats och relevansen av dessa har prövats mot studiens syfte. Detta innebär att jag idenna studie har valt att inte närmare gå in på och beskriva de förskolor, barn ellerpersonal som deltagit i studien. Detta betyder också att jag valt att inte nämna personalensolika yrkesbakgrunder. Jag har valt att genomgående använda endera uttrycketpersonal eller benämningen pedagoger. Avsaknaden av olika yrkestitlar bidrar till attpersonal och förskolor inte ska kunna identifieras.Ett etiskt dilemma som uppstår i studier och observationer av små barn är frågan omsamtyckeskravet. Det kan vara svårt för yngre barn att markera och säga ifrån tillvuxna personer att de till exempelvis vill vara i fred med sin lek. Jag har försökt varavarsam med kontakterna med barnen och inte trängt mig på om de har signalerat någon37
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm - Inst
Page 3: Lärarhögskolan i Stockholm - Inst
Page 6 and 7: AbstractEngdahl, Karin (2005). The
Page 9 and 10: Innehåll1. Inledning..............
Page 11: 10.4.8 Stenkastning................
Page 14 and 15: 2. Bakgrund2.1 Barndom och barndoms
Page 16 and 17: Om barnet skriver Rousseau bland an
Page 18 and 19: förklara och tolka har medfört at
Page 20 and 21: 2.1.4 I förskolans världBarns oli
Page 22 and 23: snabbare och tidigare så är det
Page 24 and 25: skulle växa upp till rättfärdiga
Page 26 and 27: utrymme. Kan barnet upprätthålla
Page 28 and 29: Stern menar vidare att denna period
Page 30 and 31: Mead skriver att bakgrunden till ja
Page 32 and 33: kulturgeografi, biologi, pedagogik,
Page 34 and 35: aktivitetsaspekten ingår det som B
Page 36 and 37: development -utrymmet för möjlig
Page 38 and 39: men anser också liksom Brodin, (19
Page 40: ___________________________________
Page 43 and 44: 9. Metod9.1 Kvalitativ ansatsMin ut
Page 45 and 46: samtala med barnen ute eftersom det
Page 47: många olösta konflikter kan vara
Page 51 and 52: 10. Resultat10.1 Presentation av f
Page 53 and 54: 10.3.2 Svampfyndet - om att läraUn
Page 55 and 56: ska kunna delta i verksamheten. Vis
Page 57 and 58: Mina kommentarerPå grässlänten d
Page 59 and 60: 10.3.9 ”Äktenskapligt” dramaDe
Page 61 and 62: grund av att hon så sällan leker
Page 63 and 64: Tilde är allvarligt bekymrad över
Page 65 and 66: 10.3.15 Fröknarna och lekenVuxnas
Page 67 and 68: Vad brukar ni mer göra på gården
Page 69 and 70: 10.15 Flickorna springer åter och
Page 71 and 72: 10.05 Nu är det Marcus som kastar
Page 73 and 74: 10.4.10 Skitungar och barnrumporGun
Page 75 and 76: till Arvid och säger till honom at
Page 77 and 78: tenderar att ha många konflikter m
Page 79 and 80: Mina kommentarerBarn iakttar och st
Page 81 and 82: inte förrän i denna studie haft a
Page 83 and 84: 12. Analys av Resultat12.1 Kommunik
Page 85 and 86: andre och skriver att dessa andra h
Page 87 and 88: hade en helt annan karaktär och in
Page 89 and 90: 13. Två förskolor, två verklighe
Page 91 and 92: Ivarsson (2003) tar upp problematik
Page 93 and 94: ReferenserAndersson, B-E. (1986). U
Page 95 and 96: Knutsdotter Olofsson, B. (2001). Le
Page 97 and 98: Strömstedt, M. (2001). Astrid Anna
Page 99 and 100:
Bilaga 2Observationsmall 2Löpande
Page 101 and 102:
Lärarhögskolan i StockholmInstitu
Page 103:
Nr 37 (2004) Ragna Alveblad: Samspe
Page 106:
Rapport nr 16 (1998) Eva Sandstedt:
show all

Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?