Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

Mina kommentarerBarn iakttar och studerar hela tiden sin omgivning och drar slutsatser utifrån vad deupplever, känner, ser, och hör. Flickorna i den här intervjun var båda glada och nöjdamed sin tillvaro. De kunde därför kosta på sig att testa hur långt de kunde driva ochskruva till sina svar på de frågor jag ställde till dem. Flickorna ville säkert också prövamig som de inte kände så väl och se hur långt de eventuellt kunde sträcka sig i sinfabuleringskonst. När de beskrev lekarna och tillvaron ute på gården kunde jag utifrånmina egna observationer se att de väl stämde in med de mönster jag observerat. Mariatill exempel sitter ofta i gungorna och gärna tillsammans med Hanna och jag har ocksåsett dem leka på lekinstallationer som båten och i de små husen tillsammans. När dekommenterar fröknarnas utevistelse så säger de att de ofta sitter på bänken och passarde små barnen, vilket också stämmer med mina iakttagelser. Eftersom det finns flerasmå barn i denna grupp behöver personalen ofta gå in för att byta blöjor eller följanågon på toaletten. Eller så måste de trösta något ledset barn eller gå in för att snytanågot annat för tillfället snorigt barn. Någon av personalen måste också duka och bäddaföre lunchen och inför den efterföljande vilan. Utevistelsen innebar flera avbrott förpersonalen som sällan hann med att bara sitta ner och vara tillsammans med de äldrebarnen. Barnen på denna förskola har en relativt god uppfattning om personalensreaktionsmönster och olika uppgifter ute på gården. Det innebär att de sällan elleraldrig söker kontakt med pedagogerna om det inte handlar om någon konflikt sombehöver lösas eller att de behöver hjälp med någon konkret händelse som kräver ettvuxeningripande. Under observationsperioden var dock den ordinarie personalen intepå plats hela tiden utan var ersatta av semestervikarier vilket kan ha påverkat barnensreaktionsmönster ute på gården under den senare delen av studien.67