Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

men anser också liksom Brodin, (1991) och Pramling Samuelsson (1999) m.fl. att detfinns vissa kriterier exempelvis att leken sker av fri vilja, är lustbetonad och att den inteär målstyrd. När det gäller lekens betydelse för barn och i synnerhet barn med funktionshinderskriver Brodin och Lindstrand (2002). Lek är glädje något som är viktigtatt vidmakthålla då leken ofta används som ett medel för att stärka olika funktioner hosbarn med funktionshinder ( s. 87).Brodin tar i sin avhandling (1991) upp att en grundförutsättning för lek och utvecklingför barn på tidig utvecklingsnivå tycks vara att behovet av grundtrygghet har tillgodosettsoch denna uppfattning delas av ett flertal forskare som studerar sammanhangkring barn och barns lek.Glädje och lust är något som nutida forskare gemensamt tar upp som definition på vadverklig lek är och till detta läggs trygghetsbegreppet som ytterligare en viktigkvalitetsfaktor för lekens möjligheter till expansion.Det finns ett flertal forskare som försökt definierat leken utifrån olika teorier. I denkunskapsöversikt som Wélen (2003) skrev om ämnet lek redovisas det aktuellakunskapsläget inom internationell och nationell lekforskning. I sin rapport pekar Wélenpå komplexiteten och det omfattande arbete det innebär att försöka redogöra för dennaforskning eftersom varje forskare sett på leken utifrån sitt perspektiv och sittkunskapsområde.Lekforskning har bedrivits av ett stort antal vetenskapsmän, inte bara avpsykologer och pedagoger utan även av forskare inom t ex antropologi,barnkultur, historia, språkvetenskap etnologi, massmedia, arkitektur ochformgivning (Wélen, s. 23-24).Olika teorier har på olika sätt inspirerat och påverkat den syn som präglar och präglatsynen på lekens innehåll och mening. Mångfalden av uppfattningar och teorier gör attdet komplicerar precis som Wélen understryker i sin översikt möjligheten att redogöraför olika perspektiv på leken och lekens betydelse.Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) tar upp leken och lekens betydelse förlärandet vilket jag tidigare skrivit om under rubriken, förskolan och leken. Nelson ochSvensson (2005) ställer sig tveksamma till närmandet av lek - lärande, i och med att deser en risk med att leken reduceras till en metod. De menar därför bland annat attnyttiggörandet av leken måste problematiseras. De hänvisar och refererar till Sutton-Smith (1997) som ställer sig tveksam till i vad mån lek skapar lärande. Vilka förmågorär det i leken som även är användbara i andra sammanhang och situationer?26