Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

More documents

Recommendations

Info

aktivitetsaspekten ingår det som Brofenbrenner kallar moläraspekten (a.a.). En moläraktivitet är en sammansatt verksamhet som har en början och ett slut. De som ärinblandade i verksamheten ser den som målinriktad och meningsfull.Den andra nivån -mesonivån handlar om de närmaste närmiljöerna och dit hör sådanamiljöer som t ex förskola och skola utgör och där menar Bronfenbrenner att det ärviktigt hur dessa olika vardagsarenor samverkar med varandra.Den tredje nivån -exonivån består av sociala arenor och förhållanden som liggerutanför eller bortom barnets vardagliga livsmiljö, men som ändå kan påverka barnetoch dess utveckling. Här är det faktorer som exempelvis föräldrarnas utbildning, statusoch jobb som inverkar på det enskilda barnets väl och ve.Den fjärde nivån -macronivån handlar om hur exempelvis politiska beslut ochlagstiftning påverkar in i familjesystemet men också sådant som allmänna värderingar,kulturmönster och hur övergripande förhållanden påverkar individen på olika plan.22
4. Olika lekteoretiker – den andra utgångspunktenDen andra utgångspunkten har varit att försöka fånga in olika lekteorier med giltigutgångspunkt för den enskilda studien, vilket inte har varit helt lätt då leken och lekensteoretiska utgångspunkter är mångfacetterad och komplicerad. I leken får relationernamellan barnet utrymme och det är i leken de lär känna varandra och blir vänner. Lekenär en social aktivitet som börjar redan på skötbordet säger Knutsdotter Olofsson (2001)och citerar Garvey (1977) som tar upp leendets utveckling som en introduktion tillbarns lek och som också menar att leken till sitt ursprung är social vilket då innebär attbarnet bör ha en viss social kompetens för att kunna delta i leken.Winnicott (1981) som var både barnläkare och psykoanalytiker var den forskare somintroducerade och såg leken som något livsnödvändigt för barnet och introduceradebegreppet det tredje rummet, det rum som barn skapar i ett alldeles speciellt mentaltområde Leken är inte en inre process och försiggår heller inte i den yttre materiellavärlden, utan i ett område som ligger däremellan. I detta tredje rum utvecklas leken ochfantasin och vi bär det tredje rummet med oss genom hela livet.Gregory Bateson intresserade sig för leken ur ett kommunikationsperspektiv sominspirerat andra forskare som exempelvis Knutsdotter Olofsson. Bateson som tidigtkom att intressera sig för leken ur ett kommunikationsperspektiv (Hägglund, 1989)intresserade sig för vissa begrepp som kom att bli viktiga för honom. Text och kontextmåste ses i ett sammanhang. Mänskliga handlingar måste studeras i förhållande till denhelhet där de förekommer. Det tredje begreppet är metakommunikation, det undermedvetnabudskap som vi hela tiden skickar till varandra för att tala om i vilket sammanhangeller kontext vi befinner oss i. Kommunikationen mellan människor försiggår påflera plan och det gäller att kunna skilja på ett faktiskt yttrande som betyder något reelltoch konkret ifrån ett yttrande på en mer abstrakt metakommunikativ nivå där signalenär att detta är inte verkligt utan bara på låtsas. Som jämförelse brukar tas djurungars lekdär det är livsnödvändigt att uppfatta leksignalen hos varandra så det inte övergår tillett slagsmål där parterna kan bli allvarligt skadade på grund av att de inte kan skiljamellan lek och allvar.I min bakgrund finns också en viktig påverkansfaktor, Lev Vygotsky, den pedagog somfunnits med under ett stort antal år och delvis format mitt tänkande och synen på hurvåra minsta medborgare formas och växer upp i samverkan och samarbete med såvälbarn som vuxna. Där leken ses som en viktig källa till utveckling och som på mångasätt format och gett inspiration till min andra utgångspunkt, att försöka fånga in och tastöd av olika lekteorier. När det gäller lekteorier så har Vygotskys syn på leken funnitsmed i många olika sammanhang under årens lopp.4.1 Vygotsky – forskaren som kom att inspirera så många pedagogerDen teoretiker som jag likväl många andra låtit sig inspireras av, Lev Vygotsky 1896 –1934 räknas till en av psykologins och pedagogikens stora tänkare. Denne teoretikerhar liksom Piaget fått en stor återverkan på pedagogisk forskning och i svenska lärarutbildningargenom åren. Framförallt är det tankarna och begreppet zone of proximal23
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm - Inst
Page 3: Lärarhögskolan i Stockholm - Inst
Page 6 and 7: AbstractEngdahl, Karin (2005). The
Page 9 and 10: Innehåll1. Inledning..............
Page 11: 10.4.8 Stenkastning................
Page 14 and 15: 2. Bakgrund2.1 Barndom och barndoms
Page 16 and 17: Om barnet skriver Rousseau bland an
Page 18 and 19: förklara och tolka har medfört at
Page 20 and 21: 2.1.4 I förskolans världBarns oli
Page 22 and 23: snabbare och tidigare så är det
Page 24 and 25: skulle växa upp till rättfärdiga
Page 26 and 27: utrymme. Kan barnet upprätthålla
Page 28 and 29: Stern menar vidare att denna period
Page 30 and 31: Mead skriver att bakgrunden till ja
Page 32 and 33: kulturgeografi, biologi, pedagogik,
Page 36 and 37: development -utrymmet för möjlig
Page 38 and 39: men anser också liksom Brodin, (19
Page 40: ___________________________________
Page 43 and 44: 9. Metod9.1 Kvalitativ ansatsMin ut
Page 45 and 46: samtala med barnen ute eftersom det
Page 47 and 48: många olösta konflikter kan vara
Page 49 and 50: 9.6 Validitet och reliabilitetBegre
Page 51 and 52: 10. Resultat10.1 Presentation av f
Page 53 and 54: 10.3.2 Svampfyndet - om att läraUn
Page 55 and 56: ska kunna delta i verksamheten. Vis
Page 57 and 58: Mina kommentarerPå grässlänten d
Page 59 and 60: 10.3.9 ”Äktenskapligt” dramaDe
Page 61 and 62: grund av att hon så sällan leker
Page 63 and 64: Tilde är allvarligt bekymrad över
Page 65 and 66: 10.3.15 Fröknarna och lekenVuxnas
Page 67 and 68: Vad brukar ni mer göra på gården
Page 69 and 70: 10.15 Flickorna springer åter och
Page 71 and 72: 10.05 Nu är det Marcus som kastar
Page 73 and 74: 10.4.10 Skitungar och barnrumporGun
Page 75 and 76: till Arvid och säger till honom at
Page 77 and 78: tenderar att ha många konflikter m
Page 79 and 80: Mina kommentarerBarn iakttar och st
Page 81 and 82: inte förrän i denna studie haft a
Page 83 and 84: 12. Analys av Resultat12.1 Kommunik
Page 85 and 86:
andre och skriver att dessa andra h
Page 87 and 88:
hade en helt annan karaktär och in
Page 89 and 90:
13. Två förskolor, två verklighe
Page 91 and 92:
Ivarsson (2003) tar upp problematik
Page 93 and 94:
ReferenserAndersson, B-E. (1986). U
Page 95 and 96:
Knutsdotter Olofsson, B. (2001). Le
Page 97 and 98:
Strömstedt, M. (2001). Astrid Anna
Page 99 and 100:
Bilaga 2Observationsmall 2Löpande
Page 101 and 102:
Lärarhögskolan i StockholmInstitu
Page 103:
Nr 37 (2004) Ragna Alveblad: Samspe
Page 106:
Rapport nr 16 (1998) Eva Sandstedt:
show all

Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?