Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

utrymme. Kan barnet upprätthålla denna förmåga får detta konsekvenser långt upp ivuxenlivet där förmågan kan användas inom många områden och ge upphov tillutveckling. Därför menar Bergström att det är förödande för ett barns utveckling omdet inte ges möjligheter till lek och menar också att de barn som fått leka tillräckligtmycket klarar av att senare i livet fördjupa sig mer medvetet i aktiviteter och uppgifter.Speciellt lekar som är lite våldsamma och högljudda får konsekvenser då många vuxnapedagoger tycker att sådan lek stör och ofta går in och avbryter eller avleder denna typav lekar. Moralisering av lekens olika sidor i form av goda respektive dåliga sidor ärvanliga och högljudda lekar får sällan förekomma inomhus. Ordning och kaos skaparlekens dynamik skriver också Rasmussen (1993) som tillägger att lekforskare iallmänhet vet alldeles för lite om de mer fysiska och sinnliga lekarna.Kylin (2005) landskapsarkitekt och forskare har studerat hur barn skapar egna platser.Detta bland annat genom att bygga kojor, där hon menar att barnens utgångspunkt ikojbyggandet verkar härröra från en sinnlig och kroppslig utgångspunkt. Börjar vuxnaatt ta över eller ”lägga” sig i byggprocesserna falnar snabbt engagemanget från barnen.Utifrån bland annat detta menar Kylin att det är viktigt att barn själva ska kunnabestämma och sätta gränser för fysiska rum. Genom att ta det fysiska rummet i besittningtränas självständighet och hantering av omvärlden.Lindstrand (2005) som publicerat en litteraturöversikt över olika internationella studiermed forskningsinriktning barns lekplatser och utelek fann att endast ett fåtal avutomhusstudierna undersökte det kombinerade resultatet av samspelet mellan barns lekoch interaktion med artefakter och kamratgrupper. Med utgångspunkt från ett socialkonstruktivistisktsynsätt menar Lindstrand att det med en viss kraftansträngning skullegå att finna nya vägar och få en bredare tolkning av miljöperspektivet som oftadominerat den teoretiska förståelsen av livet på lekplatser. Miljöperspektivet vidutomhusstudier av lek är ofta alltför individinriktat anser Lindstrand och uttrycker attdet måste tas hänsyn till de flertal komponenter som är involverat i aktiviteten.Lindstrand ser utifrån sitt perspektiv hellre en betoning av den sociala aspekten dåväldigt lite av meningsfull aktivitet utförs på egen hand. I en kommunikativ process därrelationer och den sociala verkligheten är sammanvävda skapas förståelse vilket ocksåinkluderar en slags kommunikation med den materiella världen (a. a.). När barn ägnarsig åt ett konstruera tillsammans så handlar det också om ett gemensamt lärande.14