Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

och ledsna barn där alla parter såg ut att bli förlorare. Den enda tydliga konflikt somuppstod på Villa Villakulla var när pojkarna i sandlådeexemplet inte kom överens omhur man grävde och utvidgade en grop. Denna situation slutade ändå med att barnetsom protesterat och fick flytta på sig kom tillbaka efter en stund utan några protesterfrån de övriga. Det fanns helt säkert konflikter ute på gården även vid denna förskolavilket bland annat några av barnen gav uttryck för i samtalen. Jag är också medvetenom att de barn som använde sig av fysiska uttryck i konfliktsituationer blev mer synligabåde för personalen och för mig som observatör och därmed i studien. Barnen vid VillaVillerkullas förskola verkade mer verbalt kommunikativa och var bättre på att lyssnaoch uttrycka önskemål vid en jämförelse av Måsens barngrupp. Även i sina fysiskauttryck var barnen i Villa Villerkullas barngrupp mer tillåtande och inbjöd mer till lekoch gemenskap i jämförelse med vad Måsens barngrupp förmådde uttrycka.Möjligheter till kommunikationsutrymme har stor betydelse för barns utveckling anserbåde Stern (1991) och Mead (1934/76). Lekforskare som Brodin och Lindstrand (2003)uttrycker vikten av att detta utrymme involverar all möjlig sorts kommunikation.När det gäller reaktioner som ilska och aggression menar Pape (2000) att barn somexploderar känner att de förlorar ansiktet och att raseriutbrott ofta leder till att de görsaker som de sedan får anledning att ångra på ett eller annat sätt och sådana situationeruppstod emellanåt på Måsen. Att bli synliggjord i negativa sammanhang innebär attbarnet blir ”syndabock” även för händelser som det inte är medskyldig till. En slutsatsutifrån denna studie att det är viktigt för barn att de får lov att träna på att hantera sinakänsloupplevelser så att olika uttryck inte leder till någon form av skada för barnetsjälv eller skapar sådana problem att det skadar andra barns välmående.76