Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

samtala med barnen ute eftersom det i vår situation skulle bli alltför konstruerat om jagvalt att förlägga samtalet/intervjun i en inomhusmiljö.Valet av utomhusmiljön innebar en komplikation då det var uppenbara svårigheter medatt få en bandspelare att fungera på ett tekniskt bra sätt. Min provbandupptagningstördes av olika biljud som förbipasserande bilar, regn och vind samt övriga barnsröster. Dessutom blev det en extra tillströmning av barn då de såg att jag hade enbandspelare. På grund av dessa olika störningar tog jag ett beslut att jag i stället skulleanteckna vad barnen sa till mig vid våra samtal/intervjuer. Barnen var vana vid att jaghela tiden antecknade under mina observationer och reagerade inte på att jag skrev imitt block under samtalen.9.4 Etnografisk ansatsEtnografin undersöker traditionellt människor som tillhör olika kulturer eller grupper isamhället. För att förstå människors beteende måste man förstå den kultur sommänniskan tillhör och det som karakteriserar en kultur är den kommunikativa kompetensensom medlemmarna i denna kultur besitter (Hartman, 2004). Etnografi är enforskningsmetod som utvecklats från antropologin för att kunna studera människanssamhälle och kultur. Merriam (1994) menar att etnografi kommit att användassynonymt med till exempel kvalitativ forskning och med fältarbete men att det i förstahand är en uppsättning metoder. Att inte enbart se etnografin som en enda metod utansnarare en uppsättning av metoder instämmer andra forskare i. Atkinsson ochHammersley (1994) menar att den i sin mest karakteristiska form involverar etnografensdeltagande i aktiviteter under en längre period. Ett vanligt förfarande är attforskaren använder sig av fältobservationer endera som deltagande observatör eller litemer på avstånd och där olika slags intervjuer är ett vanligt inslagEtnografi är också som Heurlin - Norinder (2005) skriver inriktad på att förstå människorsperspektiv genom att delta och observera människors aktiviteter och det utifråndet vardagliga livet. Lind (2001) skriver i sin kunskapsöversikt över aktuell barnpedagogiskforskning att den etnografiska ansatsen i sin vidaste mening kommit att innebäraatt socialt liv skall i så stor utsträckning som möjligt studeras i sitt naturliga sammanhang.Lind (a.a.) menar också att gränsdragningarna kring etnografisk forskning är avnödvändighet oklara: Den skall i en process söka sig fram i relationerna och skapandeav innebörd och mening som pågår i verksamheten ( s. 31).Denna studie är präglad av en etnografisk metod och med perspektiv att få en närakontakt med det vardagliga livet. Detta genom att jag kom att observera barns lek ochvardag i två förskolor. I rollen som fältarbetare ingår att försöka förstå olika innebörderi vad som görs och sägs men som också kan innebära en risk för att förlora distansenoch uppslukas av den grupp eller verksamhet man deltar i. Forskare som Ivarsson(2003) samt Hughes och Månsson (1998) varnar för detta och menar att man riskeraratt ”go native” och upphör att vara observatör, förlorar distansen och ”fångas” av detsammanhang som skulle studeras. En risk som jag med min bakgrund från förskolefältetvar tvungen att ta en alldeles och speciell hänsyn till. I denna studie har jagmedvetet valt bort att aktivt delta i olika situationer men däremot funnits med i ett närasammanhang där barnen umgåtts och lekt och på så sätt inspirerats och delvis utgåttfrån en etnografisk ansats. Det slutgiltiga arbetet presenteras utifrån mitt sätt att33