Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

skulle växa upp till rättfärdiga vuxna och fullvärdiga medborgare. Dessa tankegångarhar fortlevt genom alla år och genom alla styrdokument men uttryckts på olika sätt.Barnstugeutredningen (1968) såg leken som en aktivitet som utvecklar socialt samspelmen också som ett sätt att bearbeta olika teman.Den nuvarande läroplanen för förskolan ger ett starkt stöd för lekens betydelse ochfunktion samtidigt som den poängterar att leken är ett redskap och ett arbetssätt sompedagogerna ska göra ett medvetet bruk av. I läroplanen för förskolan står det att allasom arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling ochlärande (Lpfö 98). Där är leken är ett viktigt inslag. Förskolans uppdrag är att läggagrunden för det livslånga lärandet och det poängteras att själva lärandet intenödvändigtvis hör ihop med förskola och skola utan lärandet sker hela tiden och i olikasammanhang. Läroplanen poängterar också i flera sammanhang att lärandet ska varalustfyllt och meningsfyllt och att kunskap produceras genom mångfald. Lek ochlärande kopplas ihop och i en målbeskrivning för utveckling och lärande står det attförskolan skall sträva efter att varje barn bland annat: utvecklar sin nyfikenhet och sinlust samt förmåga att leka och lära (Lpfö s. 48).När skolverket gjorde sin utvärdering (2004) kunde de konstatera att begreppet lärandeinte är lättdefinierat och att det finns en betydande varians mellan olika förskolläraressyn på begreppet. Den tradition som förskolan burit och vårdat allt sedan begynnelsenhandlar om att se omsorg och pedagogik som en sammanvävd helhet där det inte gjortsnågon åtskillnad mellan omsorg lek och lärande. I och med den nya läroplanens implementerandeså har Skolverket (2004) funnit att en viss perspektivförskjutning verkar haägt rum mot att förskolans uppdrag ändrats. Tyngdpunkten har förflyttats från omsorgtill lärande. Pramling, Samuelsson och Sheridan (2003) tar upp en viktig diskussion dåde ställer frågan var gränsen går mellan lek och lärande och hur pedagoger kan geleken en större status som kan påverka utvecklingen från förskola, fritidshem och skoladär leken och lärandet är en integrerad och lustfylld företeelse.En annan viktig diskussion står de forskare och pedagoger för som ställer frågan omförskolan i praktiken håller på att ”skolifieras” i mening att förskolan blir alltmerskollik. Myndigheten för Skolutveckling samlade i april 2004 ett antal forskare, lärarutbildareoch praktiker för att diskutera pedagogiska konsekvenser av kunskap om småbarns behov, utveckling och lärande. I ett konferensinslag diskuterade Brodin (2004)vikten av en helhetssyn på barn. Det innebär att man inte bör skilja på det lärandebarnet och det kännande barnet. I detta ingår också synen på att lärande inte enbart ären kognitiv process utan på sätt och vis också en känsloprocess. Lärande sker ikommunikation med andra och kunskap skapas i trygga och tillitsfulla relationer (a. a.).Leken som av många ses som ett prioriterat område verkar fortfarande i högsta gradoch kopplas kanske nu mer än tidigare till en nyttoaspekt. Dessutom tvingas lekenfortfarande som Rasmussen (1993) påpekar försvara sin existens och får sällan lov atttala i egen sak.2.1.7 Miljöns betydelse för lek och lärandeMiljöns betydelse är ett återkommande tema i läroplanen (a. a.) och det har under årenslopp funnits ett flertal pedagogiska idéer och tankar om hur olika rum och tillvaron runt12