Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

2.1.4 I förskolans världBarns olika möjligheter till social samvaro ser olika ut beroende på hur derasuppväxtmiljö ter sig och i vilka sammanhang de vistas i. Den första samvaron skervanligtvis i familjen ofta omgiven av den närmaste släkt och vänskapskretsen ochmötet med dessa människor utgör den livsvärld som barnet ska förhålla sig till, för attdärefter ta steget ut för att möta nya människor och andra världar. Johansson (1999)menar att vi lever i en värld gemensam med andra och att vi människor är födda in i ensocial värld som vi delar med andra. För många barn i Sverige är förskolan den världsom utgör den första mötesplatsen för en vidare samvaro utanför familjen och där mankanske skapar sin första vänskapsrelation med en annan människa. Alla former avsamvaro kan innehålla moment av inklusion eller exklusion. Tillhörighet respektiveuteslutning är exempel på olika delar som kan återfinnas i de sociala samverkansprocessernaoch där utnyttjas av både barn och vuxna i olika situationer. Där dekommer till uttryck på många olika sätt beroende på omständighet.Konflikt, Empati och Social kompetensI all samvaro mellan barn finns det utrymme för såväl ett empatiskt förhållningssättsom källor till olika slags konflikter. Detta går att se i leken såväl som den övrigasamvaron som det också finns plats för i såväl förskolan som ute på förskolegården.Barn kan märkas på olika sätt och för oss vuxna kan olika barn likväl som olika vuxnaväcka olika känslor av ömhet, irritation och ilska. På samma sätt kan barnen väckaolika känslor hos eller för varandra som kan hanteras på olika sätt. I förskolan handlardet till stor del om tre viktiga begrepp som kommit att diskuterats alltmer i takt medolika förändringsprocesser i samhället och som också påverkat förskolans inre arbete.Konflikt är en del av livet skriver Öhman (1996) och pekar på att det latinska ordetconflictio närmast kan översättas med sammanstötning. Ser man på konfliktteorier såfinns det ett flertal definitioner och kategoriseringar och konfliktbegreppet användsolika beroende på vilken nivå man studerar begreppet. Ohlsson, (1998) menar att vårapersonliga erfarenheter medför att var och en av oss skapar en personlig uppfattningom hur konflikter uppkommer och hur de ska hanteras. I förskolemiljön uppstår oftakonflikter mellan barn på en interpersonell nivå där två barn eller fler hamnar i ensituation av oförenliga handlingar eller synsätt på hur något ska fördelas ellerorganiseras. Olika barn har olika förmågor att hävda sin situation för en del barn är detspråket och den kommunikativa förmågan som avgör hur en situation ska lösas. Förandra kan det vara användandet av mer handlingsinriktade metoder där aggressivitetoch fysiskt våld kan utgöra sådana inslag. I en grupptillvaro som förskolan innebär gesstora möjligheter till att utforska och pröva vilka förutsättningar som gäller förmänsklig samvaro. Ljungberg (1998) beskriver arbetet med att försöka kartlägga ochbeskriva konflikter hos förskolebarn. Men också hur de hanterar och löser situationersom uppkommer efter det att konflikter uppkommit. Forskarna studerade olika orsakerkring vad som föregått konflikten och hur den kom att lösas och kunde då finna attkonflikterna pågick under kortare eller längre tid och ofta avslutades med attstyrkeförhållandena kom att ändras. Några barn kunde i kraft av sin verbala förmågaövertyga det andra barnet eller så började någon av kontrahenterna att gråta eller gickiväg till någon fröken men kunde också enbart utöva ett hot om detta, och på så sättstärka den egna positionen. Man fann också att barnen själva, utan personal närvarande8