Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

11. Analysprocessen11.1 En inledande jämförelseFör att bringa ordning och möjliggöra en jämförelse mellan de två förskolegårdarnavalde jag att göra en analys i tre steg. Det första steget - att jämföra dessa förskolegårdarsamt skillnader och likheter presenteras här nedan.Jämförelse, likheter – skillnader11.1.1 LikheterVid en ytlig betraktelse så såg barngrupperna ut att leka och röra sig på ungefärliknande sätt på de båda förskolegårdarna. Vid den ena förskolan, Måsen, gick alla barnut på gården runt 9.30 och på samma sätt förhöll det sig på Villa Villerkulla. I blandvar barngruppen ute redan vid 9-tiden på förmiddagen. Barnen på Måsen åt lunch vid11-tiden och gick därför in till sin avdelning strax före eller strax efter kl.11.00. VillaVillerkullas barngrupp var oftast ute till ca 12.00. under sitt förmiddagspass. Eftermiddagarnatillbringades ute eller inne beroende på val av aktiviteter. I denna studieutfördes inga observationer under eftermiddagarna vid Villa Villerkulla. Däremotinfann sig möjligheten att följa utevistelsen under några eftermiddagar vid Måsensförskola. Vanligtvis var barngruppen ute på gården efter det mellanmål som serveradesvid 14 - tiden.Barnens förhållande till fasta lekinstallationer präglades till stor del av ointresse. Någotsom präglade barngrupperna vid bägge förskolorna. Detta mönster verkar väl överensstämmamed tidigare studier (Mårtensson, 2004; Grahn, et al. 1997; Norén-Björn,1977). Mina observationer visar att på Måsens gård var gungorna den fasta lekinstallationsom nyttjades mest. Detta gäller både pojkar och flickor med en viss dominansfrån flickornas sida. De var oftast snabbast till gungorna och lade beslag på dessa innanpojkarna hunnit ut. När det gäller Villa Villerkulla och dess barngrupp så utnyttjadebåde pojkar och flickor gungorna. Gungors dragningskraft på barn diskuteras blandannat av Ivarsson (2003) och Norén-Björn (1977) som menar att gungandet inte bara ärpopulärt och roligt utan dessutom en plats där det skapas interaktionsutrymme.Tankegångar som även denna studie ger stöd för. Gungorna utnyttjas av barnen vidbägge förskolorna som en plats som kan användas för det egna välbefinnandet.Dessutom erbjuder gungorna barnen utrymme för samtal och samspel med socialaintentioner.En reflektion som gjordes tidigt i analysen var barnens förfarande att vid olika tillfällenröra sig utefter staketet. Rörelsemönstret är ganska lika mellan förskolorna även om detförekom mer av förflyttning utmed staketet vid Måsens förskola. Vad är det som på ettdjupare plan får barnen att så ofta dras mot staketet? Ett fenomen som inte enbart gällerdessa bägge förskolor. Detta mönster som jag ofta iakttagit på olika förskolegårdar men68