Nr 51 - och ungdomsvetenskapliga institutionen, BUV - Stockholms ...

andre och skriver att dessa andra har stor betydelse för utvecklingen. Mead (a.a.)skriver också att språket är en form av gest och om kommunikation ska uppstå måstesymbolen betyda densamma för alla individer i den ömsesidiga kontakten och detverkar som om den förståelsen fanns både mellan barnen i barngruppen men även ikontakten med pedagogerna. Pedagogerna på Villa Villerkulla fanns hela tiden ibarnens närhet och barnen gick ofta och satte sig hos någon pedagog för en stundssamtal. Jag kunde också notera den uthållighet som barnen på Villa Villerkulla besattsom i den situation när pedagogen lämnade dem för att gå in på avdelningen och hämtaen kniv. Barnen väntade tålmodigt och lyssnade uppmärksamt när denne kom tillbakaoch fortsatte sin genomgång av svampens uppbyggnad. Den uthålligheten kopplar jaginte enbart till en fungerande kommunikation utan även till ett fungerande samspel därbarnen visar lust och nyfikenhet i väntan på att få veta mer om svampfyndet.Kristjansson (2001) uttrycker tankar om hur viktigt det är att hjälpa barn till upplevelserav kontinutet och sammanhang och tar fasta på Bronfenbrenners syn på utveckling iform av olika aspekter. I aktivitets-aspekten ingår det som Brofenbrenner kallar moläraspektenoch som Kristjansson (2001) liksom Bronfenbrenner menar har en storbetydelse. Särskilt i vår moderna tid som vi lever i för närvarande med kompliceradesammanhang. Den molära aktiviteten är en sammansatt verksamhet som har en börjanoch ett slut. De som är inblandade i verksamheten ser den som målinriktad ochmeningsfull. Barnen som ingick i den grupp som studerade svampfyndet på VillaVillerkulla bör rimligen ha upplevt hela situationen som meningsfull eftersom detålmodigt stod kvar och väntade på pedagogen.Utifrån sensitivitetsbegreppet har analyserats hur empatiska och känsliga barnen harvarit både gentemot sina kamrater men också till den omgivande miljön. Detta utifrånhur barnen utnyttjar de olika möjligheter som finns vid förskolans gård. Ett exempelsom har redovisats under rubriken kommunikation är när Johan mycket snabbtuppfattar det småleende som spreds över Anders ansikte vid Johans uppenbaraspråksvårigheter. Johan upptäckte direkt den subtila markeringen och bytte snabbtämne för att komma vidare i diskussionen. Jag menar att det måste finnas en väluppbyggd känslighet inför andra människor och hur de uppfattar mig som individ föratt lyckas upptäcka även en ”hårfin” markering som detta var. Iaktta, tolka och handlaskriver Holm (1987) utifrån empatibegreppet och precis detta lyckas Johan göra närhan snabbt byter ämne. I det här fallet var det frågan om lyhördhet och känslighet införden andres lite negativa attityd som Johan ville komma bort från och som hanhanterade genom att helt enkelt byta ämne. Stern (1991) menar att när barn kan relateratill sin omgivning och andra människor på nya sätt så uppstår det ett slags växelspeloch interaktion och barnet lär sig att förändra sitt sätt allt beroende på omständighet.Ser jag till hur barnen på Villa Villerkulla förhåller sig till varandra så visar de oftaintresse och empati för sina kamrater. De samverkar ofta i olika projekt och visarintresse för vad både vuxna och andra barn håller på med i olika situationer. De varockså ömsinta mot de små barnen och försökte se till deras behov. Exempel på detta ärnär de små ettåringarna försöker komma upp på ett räcke och de stora barnen hjälpertill. Den enda iakttagelse där jag såg att något barn inte till fullo accepterade sinmedverkan var i exemplet ”äktenskapligt” drama där Per tvingades in i en situationsom han inte uppskattade. (s.47). Gården på Villa Villerkulla var varierad och detutnyttjar barnen till fullo. De är både som enskilda individer men också som grupp oftaupptagna med att upprätta ett antal projekt med hjälp av det material som finns pågården.73