Sverigerapporten_2012

10
4. Gör Sverige till en världsledande utbildningsnation. McKinseys tidigare skolrapporter
har visat att det viktigaste åtgärdsområdet för att vända trenden av sjunkande
skolresultat är att väsentligt höja kompetensen hos lärare och skolledare, till exempel
genom handledningsprogram för lärare och genom att öka yrkets attraktivitet.
5. Öka andelen av befolkningen som arbetar. Angrip den höga arbetslösheten
bland ungdomar och utrikes födda, till exempel genom att undersöka en svensk
lärlingsmodell, och motverka effekterna av den åldrande befolkningen, till exempel
genom att på ett liknande sätt som Danmark gjort knyta pensionsåldern till
genomsnittlig livslängd.
Sverige har, med sina stabila statsfinanser, de närmaste åren ett gyllene tillfälle att
ytterligare stärka sina förutsättningar för en stark framtida tillväxt, medan många andra
länder måste lägga sin kraft på att hantera akuta finansiella problem. Sverige har också
en kultur av samförstånd och mindre politiska spänningar än i många andra länder, vilket
om den traditionen upprätthålls borde öka möjligheterna att hitta pragmatiska lösningar.
Med dessa åtgärder finns goda möjligheter för Sverige att uppnå en lika hög eller högre
tillväxt i framtiden som under de senaste 15-20 åren. Det visar denna studie av den
svenska ekonomin gjord av McKinsey & Company Sverige i samarbete med McKinsey
Global Institute.
För tredje gången genomför McKinsey & Company Sverige, tillsammans med McKinsey
Global Institute, en omfattande studie av Sveriges ekonomi. Den första publicerades
1995 och den andra 2006. Syftet är att med fakta bidra till debatten kring Sveriges
ekonomiska prioriteter och hur dessa bäst kan uppnås.
Stark utveckling sedan 1990-talet
Den svenska ekonomin växte i genomsnitt med 2,5 procent per år 1993-2010 – en högre
tillväxt än i både EU-15 och USA. Även Sveriges ekonomiska tillväxt per capita – 2,0
procent per år under samma tidsperiod – var högre än i EU-15 och USA. Detta innebar
att Sverige klättrade från 14:e till 11:e plats i OECD:s välståndsliga och att BNP per capita
i Sverige nu är 15 procent högre än genomsnittet i OECD. Sverige ligger också väl till
när det gäller flera andra viktiga mått som brukar användas för att bedöma ett lands
ekonomi; till exempel är statsskulden låg i en internationell jämförelse, statsbudgeten i
balans, och bytesbalansen positiv.
Den starkaste tillväxtmotorn i svensk ekonomi under denna period har varit den
internationella sektorn, det vill säga tillverkningsindustrin, affärsrelaterade och
finansiella tjänster, samt råvaror (bild 1). Denna sektor utgör ungefär en tredjedel
av den svenska ekonomin, och dess förädlingsvärde växte med 4,3 procent per år
1993-2010. Speciellt tillverkningsindustrin har haft en internationellt sett mycket
stark produktivitetsökning på 5,7 procent per år. Sverige skiljer sig också från andra
europeiska länder genom att antalet jobb inom tillverkningsindustrin faktiskt ökar om
man räknar in den andel av de affärsrelaterade och finansiella tjänsterna som säljs direkt
till tillverkningsindustrin.