Sverigerapporten_2012

46
För att effektivisera inköpen är det viktigt att säkerställa en tillräckligt hög
kompetensnivå i inköpsfunktionen och att den har högt fokus inom organisationen.
Inköpsprocessen måste också skapa förutsättningar för innovation bland
leverantörerna. Utmaningen ökar på grund av den extra komplexitet som kommer
från regelverken kring offentlig upphandling. Det är också mycket viktigt att objektiva
kriterier för kvalitet kan användas där så är önskvärt. Det finns alltför många exempel
på där upphandlingar blir fokuserade på lägsta kostnad oavsett kvalitet, vilket inte
minst den pågående debatten om äldrevården visat. Som exempel inom sjukvården
kan nämnas den nyligen avslutade upphandlingen av driften av S:t Görans sjukhus.
Enligt uppgifter i SvD (2012-03-27) var priset till 95 procent styrande för att få avtalet
medan högsta kvalitet bara värderades till 5 procent. Detta kan jämföras med
upphandlingen av geriatriken vid Dalens sjukhus år 2008 där upphandlaren angav ett
fast pris och lät anbudsgivarna konkurrera helt och hållet med kvalitet. Det är inte svårt
att se hur så olika sätt att bedriva upphandling i förlängningen kan leda till olika resultat.
Upphandlingsutredningen pekar också på många av dessa områden och
beskriver även vikten av ökad uppföljning och kontroll av kontrakt, behovet av
färre detaljstyrande och fler funktionsinriktade upphandlingar, samt tendensen att
försöka minimera överprövanden genom att välja ”säkra” alternativ för utvärdering,
dvs omfattande kravspecifikationer och val av anbud med lägsta pris oavsett kvalitet
eller möjlighet till innovationer och produktivitetsutveckling.
Inför ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling. Genom att samla
ledande kompetens på offentlig upphandling i ett kompetenscentrum som kan
stötta kommuner, landsting och myndigheter i deras upphandlingsverksamhet
kan kvaliteten höjas. Centrat skulle kunna hjälpa verksamheterna i enskilda
komplicerade upphandlingar, men framförallt arbeta med metodutveckling och
spridande av framgångsrika arbetsmetoder till hela den offentliga sektorn.
För det fjärde: Konsolidering av Sveriges offentliga förvaltningsstruktur eller
djupare samarbete mellan verksamheter för att möjliggöra större effektivitet och
kompetens inom viktiga områden
Konsolidera förvaltningsstrukturen. Det finns idag i Sverige 290 kommuner, 21
länsstyrelser och 20 landsting. Därtill har 3 landsting och 1 kommun ett utökat
regionalt uppdrag som regioner, det finns samarbetsformer inom ett 90-tal
kommunalförbund, 6 sjukvårdsregioner, etcetera. Flera problem uppstår i dessa
strukturer. Kommunala eller regionala funktioner får ofta en för liten skala, vilket
både hämmar innovation, förbättringsarbete och rationaliseringar. Många
kommuner är så små att det är svårt att upprätthålla ledande kompetens på alla
de olika delar som kommunadministrationen behöver. Resultatet blir att servicen
till kommunens invånare blir mindre effektiv än den skulle kunna vara. Det är till
exempel inte rimligt att tro att alla 290 kommuner kan ha ledande inköpskompetens
som möjliggör att alla kommunens inköp sker på ett resursoptimerande sätt.
Resultatet är alltför ofta upphandlingar som bara ser till pris, och som därmed
riskerar att leda till kvalitetsproblem eller senare fördyringar (då livscykelkostnaden
för materialet eller tjänsten ofta inte avgörs av inköpspriset). Dessutom uppstår
extraarbete och komplikationer när gränserna mellan de olika kommunala och