Sverigerapporten_2012

48
Utbildning
Utbildning är det näst största området inom offentlig sektor. Majoriteten av
verksamheten, nära 85 procent, finansieras kommunalt (förskole-, grundskole- och
gymnasieutbildning samt eftergymnasial utbildning utom högskola). Övriga 15 procent
utförs i statens regi (högskoleutbildning). Sverige var först i världen med allmän
skolgång och historiskt sett har den svenska arbetskraftens utbildningsnivå varit en
konkurrensfördel för de svenska företagen. Utbildningssystemet är även fortsättningsvis
centralt för att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft.
Sverige har dock fallit i internationella rankningar av kunskapsnivån i grundskolan som
PISA och TIMSS under de senaste åren (bild 17) 37 . Detta beror delvis på att de svenska
skolresultaten försämrats i absoluta termer under de senaste 10 åren, men än mer på att
de svenska resultaten försämrats i relativa termer då flera andra länder genomgått stora
förbättringar 38 . Samtidigt har resultatspridningen mellan skolor ökat 39 . Resultat kan
naturligtvis mätas på många fler sätt än bara genom PISA och TIMMS och det kan finnas
andra dimensioner där elevernas kunskap utvecklats i en bättre riktning. Detta till trots
finns det anledning att genomföra förbättringar i den svenska skolan.
Bild 17
Sverige faller tillbaka i internationella jämförelser av
grundskoleelevernas kunskaper
TIMSS resultat 1
1995 2003
SGP
JPN
KOR
SWE
CZE
NLD
576
563
546
543
540
HKG 536
AUT
BGR
HUN
COL 349
ZAF 340
564
534
527
523
RUS 523
USA 516
GBR 511
AUS 510
SCO 501
NOR 498
LVA 493
NZL 487
SVN 484
ROU 472
LTU 468
CYP 460
IRN 412
SGP 586
KOR 574
TWN 3 568
HKG 565
EST3 JPN 558
542
GBR 538
NLD 534
BEL3 HUN 533
531
LVA 522
USA 521
RUS 520
LTU 517
AUS
SVK3 SWE
513
513
512
MYS 509
3
NZL 507
SCO 501
ITL 3 499
SVN 496
ISR 3 492
MDL 3 483
SRB 3 477
2007
SGP 587
KOR 575
TWN 3 573
HKG 566
JPN 560
KAZ 3 541
LVA 540
GBR 534
RUS 533
NLD 529
DEU 3 526
HUN 525
USA 524
DNK 3 520
LTU 517
AUT 516
SVN 515
AUS 514
CZE 511
SVK 3 511
SWE 507
ITL 3 504
NZL 498
SCO 494
ARM 3 493
JPN 543
HKG 542
KOR 541
FIN 540
CAN 532
JPN
NZL 531
CAN 527
AUS 530
NZL 524
UK 528
AUS 519
IRL 514
NLD 519
AUT 514
SWE 513
BEL 508
FRA 507
CHE 506
ISL 506
NOR 501
CZE 500
USA 499
DNK 497
LIE 491
HUN 488
GER 487
ESP 487
POL 477
ITA 474
4
LIE 518
CHE 517
EST 514
4
SPG
KOR 541
529
510
4 HKG 546
FIN 543
543
SVN
IRL 497
FRA 497
USA 496
HUN 496
SWE 496
4 BEL 515
513
GER
BEL 509
POL 501
ISL 501
NOR 500
AUT 496 UK 500
POL 495 DNK 499
DNK 494
499
NOR 493
HUN 492
USA 490
LVA 488
SVK 487
4
NLD 525
AUS 525
NZL 522
CHE
SWE 510
CZE 509
IRL 508
FRA 506
ISL 501
GER 499
4
PISA resultat
FIN 545
KOR 538
HKG 533
LIE 529
JPN 527
CAN 526
2
2000 2003 2009
1 Genomsnittligt resultat i matematik och naturvetenskap; 2 Genomsnittligt resultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap;
3 Ej inkluderat i 2005 års undersökning; 4 Ej inkluderat i 2000 års undersökning
KÄLLA: Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Program for International Student Assessment (PISA)
37 Programme for International Student Assessment (PISA) och Trends in International
Mathematics and Science Study (TIMSS)
38 En viss placeringsförsämring kommer även av att antalet länder som deltar i de
internationella undersökningarna har ökat över tid
39 Sverige har enligt PISA-undersökningarna under 2000-talet tappat sin position som ett av de
länder med de mest likvärdiga skolsystemen och är numer inte mer än ett genomsnittsland när
det gäller likvärdighetsaspekter. Till exempel var spridningen i läsförståelse 12 procent högre än
spridningen än OECD:s genomsnitt i PISA-undersökningen 2009, vilket var första gången sedan
PISA startade som Sverige hade en större spridning än genomsnittet i läsförståelse. (Se “Rustad
att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och
naturvetenskap”, Rapport 352, Skolverket (2010))