Sverigerapporten_2012

28
Fyra framgångsfaktorer
Den ekonomiska krisen i början på 1990-talet innebar, som beskrivits tidigare, en
vändpunkt för svensk ekonomi. Denna studie har identifierat fyra förklaringsfaktorer
bakom den starka utvecklingen under de senaste 15-20 åren. Dessa är viktiga att ha i
åtanke när prioriteterna för den svenska ekonomin framöver debatteras.
Kvalificerad arbetskraft och konstruktivt förhållande mellan arbetsgivare och
arbetstagare
Den svenska skolan hörde fram till mitten av 1990-talet till de 10 bästa i världen enligt den
internationella jämförelsen TIMSS (placering 4 år 1995). Sverige skiljer sig också positivt
i fråga om ett antal viktiga parametrar som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare: antalet konfliktdagar är väsentligt lägre i Sverige än i andra OECD-länder,
svenska arbetsgivare investerar mer i utbildning än arbetsgivarna i något annat OECDland
och lönestatistik visar en förskjutning mot aktiviteter med högre förädlingsvärde,
och anställda i Sverige stannar längre på varje arbetsplats än anställda i andra länder
(bild 11). Sammantaget bidrar dessa faktorer till en kvalifierad arbetskraft med erfarenhet
och kompetens.
I Sverige har det också funnits en enighet om att den internationellt konkurrensutsatta
sektorn ska vara styrande för löneökningarna också i andra sektorer. År 1997 slöts
det så kallade Industriavtalet mellan fackförbunden och arbetsgivarföreningarna
inom tillverkningsindustrin 15 . Avtalet har inneburit ökat utrymme för en mer individuell
lönesättning på arbetsplatserna och gjort det möjligt att i högre grad än tidigare
använda lönesättningen för att stimulera medarbetarnas produktivitet och öka
utbildningspremierna. År 2011 slöts ett nytt Industriavtal och förhoppningen är att det
konstruktiva förhållandet mellan arbetsmarknadens parter ska fortsätta.
15 Bland andra IF Metall, Pappers, Civilingenjörsförbundet och Svenska
industritjänstemannaförbundet, respektive Teknikföretagen, Skogsindustrierna samt Stål
och Metall