Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
54<br />
Kostnadsökningarna inom hälso- och sjukvården är multifaktoriella; som huvudorsaker<br />
ses ökad efterfrågan, orsakad både av ökad sjukdomsbörda och ökade förväntningar,<br />
ökade enhetskostnader genom nya behandlingsmöjligheter, samt en bristande<br />
produktivitetsutveckling orsakad bland annat av en suboptimal fördelning av resurser<br />
(bild 20).<br />
Bild 20<br />
Värdemedvetenhet<br />
begränsas av brist på pris-<br />
belönar inte alltid goda utfall<br />
signaler och incitament<br />
Betalningssystemen<br />
erbjuder få<br />
incitament för<br />
patienter att<br />
minska kostnader<br />
Maslows hierarki<br />
ökar efterfrågan då<br />
basala behov mötts Ohälsosam livstil<br />
Ökade förväntningar<br />
Ökad kapacitet<br />
driver efterfrågan<br />
Incitamentssystem gör förändringsprocessen långsam<br />
Suboptimal allokering av resurser<br />
Intressekonflikter<br />
driver kroniska<br />
undvikbara sjukdomar<br />
Ökad sjukdomsbörda<br />
EFTERFRÅGAN<br />
på hälso- och sjukvård<br />
TILLGÅNG<br />
på hälso- och sjukvård<br />
Bristande transparens<br />
kring utfall svårgör matchning<br />
av efterfrågan till mest<br />
kostnadseffektivt utbud<br />
Ökad enhetskostnad för vård<br />
Innovationsstrategier<br />
Den ökade efterfrågan beror primärt på fyra faktorer 53 .<br />
fokuserar på medicinska resultat,<br />
inte värde<br />
Äldre befolkning<br />
kommer utgöra 23% av<br />
Sveriges befolkning 2040<br />
Ökad överlevnad<br />
innebär fler år<br />
med vårdbehov<br />
Nya terapier<br />
ökar behandlingsalternativen<br />
men ökar enhetskostnaderna<br />
Befolkningen åldras. Mycket uppmärksamhet har ägnats den åldrande<br />
befolkningen och det är svårt att finna en sjukvårdsdebatt som inte tar upp frågan.<br />
Försörjningskvoten i Sverige – det vill säga antalet medborgare i icke arbetsför ålder<br />
per medborgare i arbetsför ålder – är som tidigare nämnts idag 0,71 54 . Redan 2030<br />
beräknas siffran ha ökat till 0,83.<br />
53 Detta ramverk tar sin utgångspunkt i rapporten ”The financial sustainability of<br />
Healthsystems – A case for change” som World Economic Forum och McKinsey &<br />
Company författade <strong>2012</strong>.<br />
54 Detta mått anger hur många barn, unga och äldre som finns per 100 personer i<br />
yrkesverksam ålder (20-64 år).
Change language