Sverigerapporten_2012

84
blir mer ”nätverksbaserad” 104 , innovationstakten ökar och produktlivscykler förkortas,
och erbjudandeutvecklingen sker allt mer i gränslandet mellan produkter, tjänster och
affärsmodeller. Detta nödvändiggör förändringar, men om Sverige och svenska företag
framgångsrikt kan ställa om och använda denna utveckling kan det ökade globala FoUarbetet
vändas till Sveriges fördel.
Samtidigt finns frågetecken kring utvecklingen av FoU-effektiviteten i Sverige. Det
finns tecken på att Sverige inte fullt ut har följt med omvärlden vad gäller kvalitet.
Den relativa kvaliteten (mätt genom genomsnittlig citering) på svensk forskning har
sjunkit enligt en utvärdering av Vetenskapsrådet, och inga forskningsfält har stärkt
sin genomsnittliga citering under de senaste 10 åren. Matematik, informations- och
kommunikationsteknologi, materialvetenskap och ingenjörsvetenskap, ämnen som är
mycket relevanta för innovation inom den internationella sektorn, har tappat. Från att
2000-2002 ha legat långt över det globala genomsnittet var Sverige 2006-2008 bara
något bättre än genomsnittet 105 . Det finns också tecken på att Sverige är bättre på
grundforskning än kommersialisering, och frågetecken finns kring kopplingen mellan
akademi och industri. Vinnova har visat att andelen statligt finansierad behovsstyrd
forskning som styrs/beslutas i samråd med industrin har minskat sedan 1990-talet.
Denna forskning kan ofta utgöra en viktig hörnpelare för företags lokalisering, och
en minskning kan leda till svårigheter attrahera och behålla företagens FoU i Sverige.
Analys av ett flertal tillverkningssektorer indikerar att Sverige är relativt starka vad gäller
skapandet av idéer, men relativt sett svagare vad gäller kommersialisering (bild 33).
Det finns också anledning att anta att konkurrensen om lokalisering av FoU kommer
att vara stark framgent. En stor del av de svenska FoU-investeringarna sker inom ett
fåtal svenska koncerner 106 vilka har kompletterande FoU-centra utanför Sverige som
konkurrerar om investeringarna. Samtidigt ökar andra länder sina ansträngningar
för att attrahera FoU-centra och innovativa företag. Till exempel har USA instiftat ett
konkurrenskraftsråd för att ge politiskt obundna råd till presidenten i frågor som rör
jobbskapande och konkurrenskraft, och detta råd lägger stor tonvikt vid att attrahera
FoU-satsningar. Frankrike ger 30-procentiga skatteavdrag på FoU-investeringar
upp till 100 miljoner euro, och även Singapore ger fördelaktiga skattevillkor för FoUinvesteringar.
104 Med nätverksbaserad eller öppen FoU menas ett in- och utflöde av kunskap för att
accelerera innovationstakten. I en värld med en enorm kunskapsbank klarar inte längre
företag att förlita sig på sin egen forskning utan bör förvärva idéer, uppfinningar och
immateriella tillgångar från andra företag eller universitet när det förbättrar den egna
affärsmodellen.
105 ”Nationella analyser, Underlag för strategiprojektet Svensk forskning 2010-2030” -
Vetenskapsrådet
106 SCB. De 10 bolagen med störst FoU-investeringar stod för 53 procent av alla investeringar
under 2009.