Sverigerapporten_2012

Tillverkningsindustrin uppvisade under perioden 1993-2007 en stark produktivitetsökning
med något minskande antal arbetade timmar (årlig förändring 5,7 respektive -0,4
procent 82 ). Produktivitetsökningen har varit i världsklass 83 (1,5 procentenheter högre
per år än USA och 2,9 procentenheter per år högre än EU-15 84 ), samtidigt som
sysselsättningen minskat mindre än i andra länder. Detta har sammantaget skapat en
anmärkningsvärt stark utveckling (bild 28).
Bild 28
Svensk tillverkningsindustri har vuxit snabbare än i andra länder
Tillverkningsindustrins förädlingsvärde, reala termer 2005, index 1993 = 100
250
200
150
100
50
0
Data från
ECB/BEA 1
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
NOT: Tillverkningsindustrins förädlingsvärde (BNP) beräknas genom att addera delsektorer
1 Endast tillväxtsiffror, används för extrapolering (ECB:s data inkluderar även energi); Frankrike endast data till och med 2009
KÄLLA: EU KLEMS; BEA; ECB
Sverige
USA
Nederländerna
Frankrike
Tyskland
Storbritannien
Inom tillverkningsindustrin har tillväxten i förädlingsvärde varit starkast inom el- och
optikprodukter, främst drivet av telekomindustrin, följt av transportmedelsindustri, kemisk
industri och maskinindustri. Samtliga delbranscher utom massa och pappersindustri,
livsmedel och textil har dock haft en tillväxt i förädlingsvärde på över 3 procent per år
(Tabell 1). Jämförelser med EU-15 visar att den starka utvecklingen framför allt beror på
en starkare utveckling inom respektive delbransch, och inte på att sammansättningen
av delbranscher varit mer fördelaktig i Sverige 85 . Ett antal storbolag har varit mycket
viktiga; de 10 största bolagen står för ungefär 20 procent av tillverkningsindustrins
82 -0,4 procent baseras på antal arbetade timmar 1993-2007. I Bild 2 ses en årlig förändring i
antalet heltidsanställda på -0,8 procent årligen från 1993-2010
83 Den anmärkningsvärt höga produktivitetsutvecklingen har varit relativt konstant under hela
perioden, med undantag för lågkonjunkturerna 2001 och 2008-09
84 Denna jämförelse gäller 1993-2007 då jämförbarheten i data 2008-2011 ännu är för låg. Vår
bedömning är att mönstret kvarstår också efter den senaste lågkonjunkturen, där Sverige
hade en djupare nedgång än många andra länder men också en mer kraftig uppgång då
konjunkturen vände
85 89 procent av Sveriges starkare utveckling i förädlingsvärde relativt EU-15 1993-2005
utgörs av starkare utveckling på delbranschnivå – resterande 11 procent kommer från en
mer positiv sammansättning av delbransher. Motsvarande analys på sysselsättningen ger
delbranschutveckling på 63 procent och sammansättningseffekt på 37 procent. EU Klems,
McKinsey Global Institute
75