Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
Sverigerapporten_2012
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bild 6<br />
Sammansättning av den svenska ekonomin Internationell sektor<br />
Förädlingsvärde 1<br />
Miljarder kronor (2010)<br />
Tillverkningsindustri<br />
Affärsrelaterade och<br />
finansiella tjänster<br />
Råvaror<br />
Parti- och detaljhandel<br />
Byggindustri<br />
Transport och förvaring<br />
Övriga lokala tjänster<br />
Offentlig sektor 2<br />
Sysselsättning<br />
Miljoner arbetade timmar<br />
Lokala tjänster<br />
Offentlig sektor<br />
2010<br />
2010<br />
1 Förädlingsvärde till baspris (förädlingsvärde till marknadspris – produktskatter + produktsubventioner)<br />
2 Omfattar offentliga myndigheter, utbildnings-, hälso- och sjukvårdsföretag, andra samhälleliga tjänster samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer.<br />
Nationalräkenskaperna anger 18 procent för offentlig sektor, men då ingår inte de kärnverksamhetstjänster som offentlig sektor köper in.<br />
KÄLLA: SCB; McKinsey<br />
2 881<br />
17%<br />
16%<br />
2%<br />
12%<br />
5%<br />
5%<br />
18%<br />
25%<br />
100%<br />
Tillverkningsindustri<br />
Affärsrelaterade och<br />
finansiella tjänster<br />
Råvaror<br />
Parti- och detaljhandel<br />
Byggindustri<br />
Transport och förvaring<br />
Övriga lokala tjänster<br />
Offentlig sektor<br />
Tillväxten skiljer sig avsevärt mellan dessa sektorer under perioden 1993-2010<br />
(bild 7). Den internationella sektorn har varit den starkaste tillväxtmotorn, och har<br />
ökat sitt förädlingsvärde med hela 4,3 procent per år i genomsnitt – väsentligt högre<br />
än ekonomins genomsnittliga tillväxt på 2,3 procent. Den lokala tjänstesektorn har<br />
ökat sitt förädlingsvärde med i genomsnitt 2,2 procent per år, men stora skillnader<br />
ses inom sektorn med en hög tillväxt för parti- och detaljhandeln (4,4 procent per<br />
år) och väsentligt lägre tillväxt för övriga branscher. Den offentliga sektorn har enligt<br />
nationalräkenskaperna ökat sitt förädlingsvärde med 0,7 procent per år under perioden.<br />
Dock ger nationalräkenskaperna bara en delvis rättvisande bild för den offentliga sektorn:<br />
Fram till början av 2000-talet är produktivitetsökningen inom den offentliga sektorn i<br />
nationalräkenskaperna definitionsmässigt nära noll, eftersom förädlingsvärdet mättes<br />
som de totala lönekostnaderna inklusive sociala avgifter med tillägg för kapitalförslitning,<br />
det vill säga utan någon justering för produktion. SCB har dock nyligen börjat göra<br />
produktivitetsmätningar inom stora delar av den offentliga sektorn och beräknat<br />
utvecklingen under 2000-talet. Även om produktivitetsutvecklingen också i dessa<br />
mätningar på grund av brister i kvalitetsmätningar är svår att bestämma exakt tyder SCB:s<br />
mätningar – liksom äldre svenska studier – på att produktivitetsutvecklingen inom den<br />
offentliga sektorn har varit svag (-0,5 procent per år 2002-2008 enligt SCB:s mätning 11 ).<br />
11 Se till exempel Statskontorets rapport “Förutsättningar för en samlad och systematisk<br />
uppföljning av kvalitet, produktivitet och effektivitet i offentlig sektor” (2011). Mätningen<br />
inkluderar endast de individuella tjänsterna, vilka utgör cirka två tredjedelar av offentlig<br />
sektor<br />
7 346<br />
16%<br />
13%<br />
3%<br />
13%<br />
7%<br />
5%<br />
10%<br />
33%<br />
100%<br />
23
Change language