15.03.2013 Views

Sverigerapporten_2012

Sverigerapporten_2012

Sverigerapporten_2012

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Sverige har därmed fortfarande en av världens största offentliga sektorer, både om man<br />

mäter utgifterna relativt BNP (31 procent konsumtions- och investeringsutgifter relativt<br />

BNP) eller andelen som arbetar i den offentliga sektorn (29 procent av arbetskraften).<br />

Denna storlek gör att det är ännu viktigare i Sverige än i de flesta andra länder att<br />

den offentliga sektorn fungerar på ett effektivt sätt och att den bidrar positivt till<br />

produktivitetstillväxten.<br />

Bild 15<br />

Offentliga sektorns inkomster och utgifter<br />

Procent<br />

31<br />

26<br />

16<br />

Inkomst- Moms Sociala Övrigt Övriga Inkomstskatt<br />

och avgifter produkskatt hushåll punktions<br />

företag<br />

skatterskatter<br />

11<br />

10<br />

Offentliga sektorns<br />

totala inkomster 2010<br />

7<br />

100% =<br />

1 687 miljarder<br />

100<br />

NOT: Investeringsutgifter är endast fördelade på statlig sektor och övrigt. För att uppskatta fördelningen inom landsting och kommuner har samma<br />

fördelning som för konsumtionsutgifterna använts<br />

1 Allmän förvaltning (verkställande och lagstiftande organ, allmän personalförvaltning, etcetera), brandförsvar, övergripande handels-, näringslivs- och<br />

arbetsmarknadsfrågor, samt miljöskydd, alla utförda av kommuner och landsting 2 Till exempel tillhandahållande av socialt skydd vid sjukdom och<br />

funktionshinder och administration eller drift av sådant skydd, äldreomsorg, barnomsorg, etcetera<br />

KÄLLA: SCB<br />

Produktivitetsökningar är nödvändiga och möjliga<br />

0<br />

40<br />

60<br />

UnderTransfeKonskottreringarsumtion och och<br />

övrigt investeringar<br />

Offentliga sektorns<br />

totala utgifter 2010<br />

100% =<br />

997 miljarder<br />

Kraven på den offentliga sektorn ökar. En åldrande befolkning leder till en ökande<br />

försörjningsbörda. Då de offentliga inkomsterna består till nära hälften av inkomstskatt<br />

från hushållen och sociala avgifter är de mycket känsliga för andelen av befolkningen<br />

som arbetar. Under de kommande 20 åren åldras den svenska befolkningen. Detta<br />

innebär att den så kallade försörjningskvoten (antalet personer utanför yrkesaktiv<br />

ålder dividerat med antalet personer i yrkesaktiv ålder, det vill säga 20-64 år) kommer<br />

att öka från 0,71 till 0,83 mellan år 2010 och 2030, efter att ha varit relativt konstant<br />

de senaste 50 åren. Än mer intressant är att titta på den effektiva försörjningskvoten,<br />

vilken definieras som antalet personer utan förvärvsarbete dividerat med antalet<br />

personer i förvärvsarbete 26 . Med antagande om oförändrade arbetsmönster och stabil<br />

arbetslöshet förväntas den effektiva försörjningskvoten stiga från 1,32 till 1,49 mellan<br />

26 Justerat med arbetstimmar (heltids- och deltidstjänst) för att beskriva årsarbeten.<br />

Förväntade antal arbetade timmar för olika åldersgrupper beräknas baserat på antagandet<br />

att grupperna kommer att fortsatt arbeta lika mycket som idag<br />

100<br />

47<br />

24<br />

29<br />

7<br />

10<br />

3<br />

Övrigt Fritid, Trans-<br />

kultur porter<br />

och<br />

religion<br />

1 Övrig<br />

Försvar Socialt<br />

stats-<br />

skydd<br />

förvaltning<br />

2<br />

Konsumtion<br />

och<br />

investeringar<br />

Utbildning<br />

Andel av konsumtions- och investeringsutgifter 2009<br />

9<br />

4<br />

19<br />

22<br />

Kommun<br />

Landsting<br />

Stat<br />

24<br />

Hälsoochsjukvård<br />

37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!