Sverigerapporten_2012

större delen av sysselsättningsökningen, medan finansiella tjänster har haft en måttlig
produktivitets- och sysselsättningsökning (tabell 1).
Inom råvaror har produktivitetsutvecklingen varit stark ur ett internationellt perspektiv
(2,9 procent per år), men antalet arbetade timmar har minskat (-2,0 procent per år).
Denna utveckling har främst drivits av jordbrukssektorn, medan gruvsektorn har
legat nära noll både i produktivitets- och sysselsättningstillväxt (Tabell 1). Vad gäller
gruvindustrin har Sverige inte följt med i den kraftiga tillväxt som setts internationellt;
till exempel har vår produktion av järnmalm ökat med endast 3 procent per år mellan
2002 och 2010, medan Australien haft en ökning på 11 procent, Kina 18 procent och
Sydafrika 7 procent per år 87 .
Tabell 1
Utveckling per sektor inom den internationella sektorn
Utveckling per sektor inom tillverkningsindustrin
Sektor
Metallverk och metallvaruindustri
Maskinindustri
Industri för el- och optikprodukter
Kemisk industri
Massa-, pappers-, och grafisk
industri samt förlag
Transportmedelsindustri
Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri
Trävaruindustri
Gummi- och plastvaruindustri
Jord- och stenvaruindustri
Industri för stenkols och
petroleumprodukter
Textil-, beklädnad- och läderindustri
Övrig tillverkningsindustri
Totalt
KÄLLA: SCB
Förädlingsvärde
per sektor 2008
Miljarder SEK,
reella termer
81
75
67
58
55
50
36
20
15
13
9
5
15
497
Viktiga faktorer bakom framgången
Under decennierna som ledde fram till 1990-talskrisen uppstod ett stagnationstillstånd
i såväl de internationella sektorerna som den svenska ekonomin i stort. Devalveringar
på 1970- och 1980-talen stimulerade ökad efterfrågan på kort sikt, men ledde inte till
mer långsiktiga förbättringar då sektorn inte genomförde de storskaliga effektiviseringar
som hade kunnat öka konkurrenskraften på sikt. Löneutvecklingen var inte heller
i balans med produktivitetsutvecklingen. När finans- och fastighetskrisen bröt ut i
Sverige i början av 1990-talet skedde en omfattande utslagning av företag med låg
produktivitet inom internationella sektorn, med i genomsnitt 50 procent fler konkurser
87 Årsböcker, World Steel Association
Bidrag till BNPtillväxt
1993-2008
Procentenheter
0,11
0,14
0,24
0,11
0,01
0,11
0,02
0,03
0,02
0,02
0,03
0,00
0,03
0,87
Utveckling per sektor inom affärsrelaterade och finansiella tjänster samt råvaror
Sektor
Affärsrelaterade och finansiella tjänster
Affärsrelaterade tjänster
Finansiella tjänster
Totalt
Råvaror
Jordbruk
Gruvsektorn
Totalt
Förädlingsvärde
per sektor 2010
Miljarder SEK,
reella termer
337
121
458
53
20
73
Bidrag till BNPtillväxt
1993-2010
Procentenheter
0,44
0,13
0,57
0,03
-0,00
0,03
Tillväxt i förädlingsvärde
1993-2008
Årlig tillväxttakt, %
3,0 %
4,7 %
22,8 %
4,8 %
0,2 %
6,2 %
1,3 %
3,5 %
3,8 %
3,3 %
23,1 %
-0,2 %
5,2 %
6,4 %
Tillväxt i förädlingsvärde
1993-2010
Årlig tillväxttakt
4,4 %
3,2 %
4,1 %
1,4 %
-0,5 %
0,8 %
Produktivitetstillväxt
1993-2008
Årlig tillväxttakt, %
1,1 %
3,8 %
22,6 %
3,6 %
1,7 %
4,9 %
2,8 %
2,7 %
3,2 %
3,2 %
20,8 %
2,7 %
7,0 %
6,1 %
Produktivitetstillväxt
1993-2010
Årlig tillväxttakt, %
0,3 %
2,1 %
0,5 %
3,5 %
0,8 %
2,9 %
Tillväxt i antal arbetade
timmar 1993-2008
Årlig tillväxttakt, %
1,9 %
0,9 %
0,2 %
1,1 %
-1,5 %
1,2 %
-1,5 %
0,7 %
0,5 %
0,1 %
1,9 %
-2,8 %
-1,7 %
0,2 %
Tillväxt i antal arbetade
timmar 1993-2010
Årlig tillväxttakt,%
4,2 %
1,0 %
3,5 %
-2,0 %
-1,2 %
-2,0 %
77