Sverigerapporten_2012

Australien, där man aktivt arbetar med att attrahera välutbildade individer genom
att hålla mässor runt om i världen och göra individuella intervjuer med utvalda
kandidater. För att ytterligare stimulera rekryteringen av spetskompetens till Sverige
kan exempelvis utländsk rekrytering inkluderas som kriterium för basanslag till
universitet och högskolor. Vetenskapsrådet föreslår till exempel att man utformar
ett stöd som stimulerar internationell forskarrekrytering i form av kompletterande
delfinansiering till forskningsmiljöer som lyckas rekrytera framstående
internationella forskare.
— Effektivisera samarbetet mellan akademi och industri. Överföring av idéer och erfarenhet
mellan akademi och industri är en förutsättning för framgångsrik utveckling och
kommersialisering av forskning. Ett antal åtgärder kan öka denna överföring:
□ Öka personalrörlighet mellan industri, forskningsinstitut och akademi. Flera olika
förslag i denna riktning diskuteras för närvarande. Bland förslagen ingår att vid
resurstilldelning till högskolan ge meritvärdering som värderar samverkan mellan
akademi och näringslivet (samtidigt som akademins överordnade oberoende
och grundforskningens ställning värnas), eller att ge ökad meritvärdering av
industrierfarenhet eller samverkan med industrin vid tjänstetillsättning samt löne-
och karriärutveckling inom akademi. För att signalera betydelsen i samverkan för
yngre forskare kan man också tänka sig att införa obligatoriska praktikmoment
inom forskarutbildningen för kunskapsöverföring till näringslivet samt säkerställa
system för att kanalisera medel till forskare från industrin utan akademiska
meritportföljer (och yngre forskare).
□ Stärk forskningsinstitutens roll genom ökad basfinansiering och
förbättrad infrastruktur för industriforskning, till exempel databaser,
experimentanläggningar, demonstratorer och testverksamhet. Det är också
viktigt att öka interaktionerna mellan forskningsinstitut och små och medelstora
företag. Dessa företag upplever det ofta som krångligt och osäkert att samverka
med forskningsinstituten då man inte har etablerade relationer. I många
europeiska länder försöker man stimulera företag att komma över denna initiala
barriär genom ”innovationscheckar” som ger ekonomiskt bidrag för att köpa
tjänster från exempelvis forskningsinstitut och högskolor.
— Undersök om ökad offentlig-privat samverkan (”public private partnerships”) och andra
typer av strategiska forskningssatsningar kan vara ett sätt att accelerera innovation
inom specifikt intressanta områden.Staten har spelat en stor roll för framväxten av
storföretag i många länder, genom att sätta standarder, vara en avancerad kund, eller
finansiera forskning. GSM-standarden är ett exempel som ofta lyfts fram i Sverige. Flera
av de största svenska industrierna står eventuellt inför stora teknikskiften, till exempel
fordonsindustrin (elektrifiering), energibranschen (förnyelsebar energi), byggbranschen
(energieffektivitet) och telekomindustrin (ökat fokus på mjukvara) – flera andra exempel
finns. Det vore värdefullt att undersöka om det finns områden där offentlig-privat
samverkan eller andra typer av strategiska forskningssatsningar skulle kunna hjälpa
Sverige och svenska företag att dra nytta av dessa teknikskiften, på liknande sätt som
Sverige drog nytta av GSM-teknologin. Samtidigt måste det säkerställas att offentliga
FoU-resurser används försiktigt. Ett förslag har redan tagits fram av IVA på hur staten
kan ta en mer aktiv roll och kan tjäna som utgångspunkt för en bred diskussion. Inte
minst kan den offentliga upphandlingen – 480-580 miljarder kronor per år – användas
89