Sverigerapporten_2012

Utmaningar
och möjligheter
Som beskrivits i tidigare kapitel har Sveriges ekonomi utvecklats mycket starkt under
perioden 1993 till 2010, med hög tillväxt, goda offentliga finanser och en positiv
bytesbalans. Mot bakgrund av denna starka utveckling är det motiverat att ställa frågan
om Sverige behöver ändra något väsentligt i landets nuvarande ekonomiska inriktning,
eller om drivkrafterna bakom de tidigare framgångarna är så starka att de kommer att
skapa en god ekonomisk utveckling även i framtiden.
Vår slutsats är att även om Sverige har ett gott ekonomiskt utgångsläge jämfört med
många andra länder, så finns det ett antal utmaningar som måste åtgärdas om vi ska
kunna bibehålla eller rentav överträffa den starka historiska utvecklingen. För det
första finns det för närvarande bara en stark tillväxtmotor i den svenska ekonomin
– den internationella sektorn. Övriga sektorer, som utgör väsentligt mer än hälften
av den svenska ekonomin, utvecklas svagare. För det andra finns tre skäl till oro vad
gäller Sveriges förutsättningar för långsiktig ekonomisk utveckling: resultaten i vårt
utbildningssystem har försämrats avsevärt sedan mitten av 1990-talet, befolkningen
åldras och svenska företag möter allt hårdare global konkurrens.
Sverige har goda möjligheter att hantera dessa utmaningar, men det kommer att kräva
en kraftsamling av liknande slag som den Sverige lyckades med efter 1990-talskrisen då
många av förutsättningarna för dagens ekonomiska situation etablerades.
Bara en stark tillväxtmotor
Det är bara den internationella sektorn som haft en otvetydigt stark utveckling, med
en årlig tillväxt av förädlingsvärdet på 4,3 procent per år under perioden 1993-2010.
Denna sektor utgör bara ungefär en tredjedel av ekonomin, och en stor del av tillväxten
inom sektorn kan direkt eller indirekt härledas till ett relativt litet antal framgångsrika
storföretag.
Lokala tjänster utgör ungefär 40 procent av den svenska ekonomin, och har ökat sitt
förädlingsvärde med i genomsnitt 2,3 procent per år i genomsnitt 1993-2010. Den
offentliga sektorn – ungefär 30 procent av ekonomin – har enligt tillgänglig statistik inte
ökat sitt förädlingsvärde nämnvärt under samma period. Ungefär 70 procent av den
svenska ekonomin har alltså haft en relativt blygsam ekonomisk tillväxt sedan 1993.
Detta mönster – med bara en stark tillväxtmotor – innebär en hög sårbarhet för den
svenska ekonomin, eftersom det inte är självklart att den internationella sektorn kommer
att kunna fortsätta växa lika snabbt i framtiden som den gjort tidigare.
Utmaningen i att upprepa framgångarna inom den internationella sektorn och samtidigt få
övriga sektorer att leverera en högre tillväxttakt har vi valt att något förenklat sammanfatta
som att gå från en till tre starka tillväxtmotorer i den svenska ekonomin.
93