Sverigerapporten_2012

86
Det finns också en förnyelse- och robusthetsutmaning vad gäller företagandet i Sverige;
vi behöver bli bättre på att säkerställa återväxt. Satsningar på FoU görs främst av
storbolagen; endast 18 procent av FoU-investeringarna görs av små och medelstora
företag 111 . Vi har också en låg grad av entreprenörskap med få så kallade gaseller 112
och en lägre andel nya stora bolag än till exempel USA 113 , trots goda förutsättningar
i teorin 114 . Förklaringen står troligen att finna i ett lågt intresse för entreprenörskap –
svenskarna har lägst intresse i Europa 115 . Dock ses en del positiva tecken; till exempel
har andelen sysselsatta i medelstora företag ökat sedan 1990-talskrisen 116 .
Utmaningar finns också inom infrastruktur. Transportinfrastrukturen har försämrats
jämfört med andra länder. Till exempel har kvaliteten på väg- och järnvägsnätet har
sjunkit i jämförelse med andra länder sedan mitten av 1990-talet 117 , och för järnvägsnätet
har även den absoluta kvaliteten försämrats. Dessutom finns tecken på ökande
kapacitetsproblem i både väg- och järnvägsnät, framförallt i storstadsregionerna
och längs viktiga godstrafikstråk. Trafikverket föreslår i sin kapacitetsutredning våren
2012 ökade satsningar inom underhåll och små kapacitetshöjande åtgärder för att
komma tillrätta med problematiken, men det kommer att ta flera år att lösa situationen.
Energipolitiken och elpriserna är ett annat ämne som debatteras intensivt. De
svenska elpriserna har stigit under det senaste decenniet, bland annat beroende på
handelssystemet med utsläppsrätter för växthusgaser som EU introducerade 2005,
men också beroende på en mer ansträngd relation mellan utbud och efterfrågan på
el och ett högre internationellt kolpris. Jämfört med Kontinentaleuropa har Sverige
fortfarande lägre elpriser som ett genomsnitt över året, men konkurrensfördelen har
minskat avsevärt. Jämfört med USA har Sverige gått från ett 16 procent lägre elpris år
2000 till ett 37 procent högre pris 2010. Detta beror delvis på den svenska prisökningen,
men också på de stora mängder skiffergas man börjat utvinna i USA. Detta har minskat
priset på gas väsentligt, vilket i sin tur minskat priset på el. Sammantaget betyder detta
att den konkurrensfördel som svensk industri historiskt sett haft från låga elpriser håller
på att erodera bort. Sammantaget riskerar infrastrukturbegränsningar att skapa hinder
för framtida tillväxt.
111 SCB (2009)
112Ett gasellbolag är ett snabbväxande bolag med fler än 10 anställda i början av
mätperioden, och en årlig procentuell ökning av intäkter med över 20 procent under
senaste 3-årsperioden. Sammanställning av gasellbolag har gjorts av OECD i rapporten
”Entrepreneurship at a Glance 2011”.
113 I en analys av de 100 bolagen med högst marknadskapitalisering i USA, Sverige, Tyskland
och Holland, utgjorde bolag som var yngre än 40 år (och inte skapade av sammanslagning,
uppköp eller utbrytning från existerande bolag) 22 procent av marknadskapitaliseringen i
USA jämfört med 8 procent i Sverige. Den svenska siffran är dock i paritet med Holland (9
procent) och Tyskland (8 procent). McKinsey-analys baserad på Bloomberg-data
114 World Economic Forum placerar Sverige som nummer två i sin ranking av
innovationsklimat: “World Economic Forum The Global Competiveness report 2011-2012”
115 I Global Entrepreneurship Monitors undersökning från 2007 är det en dubbelt så stor andel
av amerikaner som av svenskar som har startat ett eget företag eller har långt framskridna
planer på att göra det. EU15 ligger också högre än Sverige.
116 Henreksen, Johansson, Stenkula: “Den svenska företagsstrukturen – utvecklingen i de
medelstora företagen efter 1990-talskrisen” (2012).
117 Enligt World Economic Forum Global Competitive Index har Sverige gått från nummer 12
inom järnväg och väg år 1996 till nummer 17 respektive nummer 23 år 2011.