Sverigerapporten_2012

Offentlig sektor
Med ca 1 000 miljarder kronor i totala konsumtions- och investeringsutgifter (31 procent
relativt BNP) och nära en tredjedel av alla landets sysselsatta utgör den offentliga
sektorn en stor del av den svenska ekonomin 23 . I sektorn utförs dagligen många mycket
viktiga tjänster. Utgifterna exklusive transfereringar har sedan mitten av 1990-talet varit
i stort sett oförändrade relativt BNP. Tack vare saneringsarbetet under 1990-talet och
en disciplinerad budgetprocess har Sverige idag starka offentliga finanser, och i många
internationella jämförelser framstår den svenska offentliga sektorn i god dager med
hög kvalitet och effektivitet. Trots detta finns ett antal utmaningar framöver. En åldrande
befolkning och ökande krav på välfärdstjänster leder till ett tryck på de offentliga
finanserna. Samtidigt har produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor varit svag, och det
krävs därmed stora förbättringar för att möta de ökande behoven.
Den offentliga sektorn har stora möjligheter till produktivitetsförbättringar (både
avseende kvalitet och kostnadseffektivitet). Flera myndigheter (exempelvis
Migrationsverket och Skatteverket) har visat att det är möjligt att lyfta produktiviteten
25-30 procent på relativt kort tid, och det är viktigt att alla delar av den offentliga sektorn
nu får möjlighet att göra detsamma. Ambitionen vad gäller produktivitet kommer givetvis
att ta sig olika uttryck i olika delar av den offentliga sektorn beroende på startpunkt
och hur vi som samhälle väljer att prioritera. Sannolikt är att fokus inom hälso- och
sjukvården bör vara ökad kvalitet och att hantera ökad efterfrågan, fokus inom skolan
bör vara ökad kvalitet, medan fokus inom allmän offentlig förvaltning bör vara att leverera
dagens tjänster till lägre kostnad.
Nedan beskrivs i mer detalj hur produktivitetsförbättringar kan åstadkommas, samt
exemplifieras mer konkret inom två viktiga områden: utbildning samt hälso- och sjukvård.
Stor svensk offentlig sektor med nära oförändrade konsumtions- och
investeringsutgifter relativt BNP sedan 1990-talskrisen
Den stora offentliga sektorn har länge varit en viktig del av det svenska samhället och
präglat den internationella uppfattningen av Sverige som land. Utbyggnaden av den
svenska offentliga sektorn skedde till stor del under efterkrigstiden. Mellan 1950 och 1980
ökade sektorns konsumtions- och investeringsutgifter från 15 till 33 procent relativt BNP,
och de totala offentliga utgifterna gick från 25 procent till 59 procent 24 (bild 14). År 1960
låg Sveriges totala offentliga utgifter relativt BNP nära genomsnittet i OECD, medan de i
början av 1980-talet var nästan 20 procentenheter högre.
Den ekonomiska krisen i Sverige i början på 1990-talet fick stora återverkningar
på den offentliga sektorn. Totala utgifterna sänktes från 69 procent relativt BNP
år 1993 till 54 procent år 2000. Förändringen berodde framförallt på minskade
23 Utöver detta finns huvudsakligen också utgifter för transfereringar (ca 20 procent relativt
BNP). Transfereringarna är en grundsten i den svenska fördelningspolitiken och beror
helt på politiska beslut. I den fortsatta diskussionen fokuserar vi på konsumtions- och
investeringsutgifterna, eftersom det är de som utgör själva verksamheten i den offentliga
sektorn (och där det är meningsfullt att tala om produktivitet och arbetstillfällen).
24 Konsumtionsutgifter, investeringsutgifter, transfereringar, ränteutgifter och övrigt (till
exempel lagerinvesteringar och anskaffning av mark). Mätt enligt SCB:s definitioner som
resulterar i något lägre totala utgifter än enligt OECD:s definitioner.
35